I februari 1967 skriver Johnny Bode-Delgada detta brev till sin ingifte morbror Jonas Haglund på Lidingö. Anledningen är att Johnnys moster Signe avlidit och han vill att Haglund ska köpa en krans att lägga på graven. En krans som ska betalas senare, eftersom ”Kammersänger och kompositer” Bode-Delgada befinner sig i Polen. (Där han för övrigt har svenska ambassaden som postadress.)
Huruvida Jonas Haglund gjorde som Johnny ville och huruvida han i så fall verkligen fick betalt för sina utgifter vet vi inte, men brevet (som donerats till Johnny Bode-sällskapet av Rolf Green i Falköping) bjuder på flera intressanta upplysningar.
För det första får man ett smakprov på Johnny Bodes melodramatiska stil, när han på bara fyra sidor passerar genom en rad sinnesstämningar; från sorgsen melankoli över sin mosters bortgång till irritation över att ingen släkting kontaktat honom för att lämna beskedet, vidare till självömkan över att han är ett ”mene tekel för ett litet lands förföljelser” och att han drabbats av leukemi. Sluttonen är dock optimistisk, med ett ohämmat skryt över framgångar, såväl gamla som nya och några som han räknar med ska komma.
Bland framgångarna finns hans vid tidpunkten tio år gamla operettsuccéer från Wien, som åtminstone enligt Bode själv fortfarande spelades runtom i Europa. Dessutom nämner han sina litterära ”porr-succeser”, däribland manusstölden ”Jag var en kärlekskonstens mästare” från 1965 (som du kan läsa mer om här) och ”Min kärlek var till salu”, en bok han första gången givit ut redan 1950 under pseudonymen Kidde Niles, men som återutgivits 1965 under författarens verkliga namn och dessutom givits ut på danska 1966.
Bode skriver också om den kommande ”Sex och svek”, som i likhet med de tidigare verken ”Dö i tid” och ”Brokiga förflutna” (båda 1950) är ett försök att med mer eller mindre sanna historier slå mynt av tiden i Quislings Norge. Att den är ”berömd utomlands” beror på att den året innan, alltså 1966, givits ut i Danmark under titeln ”Landsforræder”.
Verket ”150 oanständigt anständiga historier” (?) som enligt brevet ska ges ut i juli 1967, verkar dock aldrig ha kommit ut. Möjligtvis kan den vara identisk med ”Liderlægen” som publicerades i Danmark 1968 och blev Johnny Bode-Delgadas sista bok. 1968 var ju året då han upptäckte möjligheten att kombinera sina båda karriärer som pornograf och sångare, med känt resultat.
På den allvarligare sidan kan man notera att Johnny redan 1967 fått diagnosen leukemi, den sjukdom som 16 år senare skulle ända hans liv.
Ett tidigare brev från Johnny Bode kan du läsa här.
Senaste kommentarer