Archive for augusti, 2013

"Klä dig liksom jag i frack och leende min"

augusti 18th, 2013 by Gustaf

Den förträfflige Andy Lundgren höll sig även framme med filmkameran. Varsågoda, här är smakprov från såväl Fredrik Tersmedens som Lillemor Dahlqvists framförande av ”En herre i frack”.

Invigningen av Johnny Bodes minnessten 25/7 2013 from Richard Ritzie on Vimeo.

Fler bilder

augusti 18th, 2013 by Gustaf

Bode-bloggens läsekrets har hörsammat efterlysningen och skickat in mer fotomaterial från den 25 juli. Håll till godo.

Kvällens primadonna Lillemor Dahlqvist.
Foto: Niclas Tilosius

Ännu en bild från Lillemor Dahlqvists och Dage Johnssons framträdande.
Foto: Andy Lundgren

Dessa läckra bakelser hade två glada herrar med som present åt Lillemor och arrangörerna.
Foto: Joachim Tevebring

På väg hem hamnade Ingmar Norlén bakom den här lastbilen på E6. Ett tecken från ovan?
Foto: Ingmar Norlén

Festen efteråt

augusti 7th, 2013 by Gustaf

Efter ceremonin på Limhamns kyrkogård skingrades deltagarna. Åtta personer gick med Roland Öhrstrand på en kyrkogårdsvandring, medan ett tiotal andra följde med hem till sunkadelica-profilen Joachim Tevebring på begravningskaffe med konjak. Där fick vi även tillfälle att beundra hans enorma samling av mer eller mindre subkulturell populärkultur med vidhörande artefakter. Inte minst en samling James Fjong-original på sängkammarväggen som fick Anna Jakténs ögon att tåras.

Efter kaffet blev det, som det anstår ett Bode-firande sällskap, taxiresa. I detta fall till Hotell Savoy, skådeplatsen för Johnny Bodes berömda skinkkupp julen 1975. Där intog ett 25-tal personer Bishops Arms matsal och åt och drack så mycket vi orkade och hann. Här två bilder från supéns inledning, innan alla anlänt.

När maten var uppäten och ölen uppdrucken blev det taxi på nytt, denna gång till en lokal där Johnny Bode-sällskapet ordnade konsert och fest tillsammans med likasinnade lokala förmågor. 78-varvsskivor spelades hela kvällen, givetvis med stor tonvikt på aftonens huvudperson. Publiken drack lättgrogg, tittade på den fina utställningen som sällskapet fått ärva av Västerviks musikbibliotek och visarkiv och handlade Bode-produkter som vita handskar, cd-skivor och luktsnussorterna ”Vällustens pris” och ”Rättshaveristens blandning”.

Kvällens höjdpunkt var uppträdandet med Lillemor Dahlqvist och hennes pianist Dage Jonsson (som även han anlände i taxi, något brådstörtat eftersom han tagit fel på datum). Trots att det var cirka 50 grader varmt i den lilla trånga lokalen uppträdde Lillemor i full frack och cape och hade publiken fullständigt i sin hand när hon sjöng ”En herre i frack”, den odödliga melodin som Johnny Bode skrev åt Gösta Ekman d ä.

Stämningen blev närmast andaktsfull när Dage Jonsson presenterade ett potpurri av melodier från Johnny Bodes och Jules Sylvains österrikiska succéoperett ”Keine Zeit für Liebe” som aldrig tidigare framförts i Sverige. Till skillnad mot den i ärlighetens namn ganska sorliga atmosfären på 100-årsjubileet var publiken denna gång så gott som knäpptyst under hela den 10-15 minuter långa instrumentala passagen. Sedan gjorde Lillemor Dahlqvist ny entré i helt ny outfit och sjöng bland annat Erna Tauros ”Höstvisa”, mycket passande med tanke på att det trots var 30-årsdagens av en artists bortgång som uppmärksammades. Applåderna var intensiva och duon fick även framföra ett extranummer innan de kunde gå ut och svalka sig i friska luften.

Tyvärr har sällskapet inte själv tillgång till några bilder från Lillemors och Dages uppträdande. Har du som läser några egna får du gärna skicka dem.

Dock kan vi dela med oss av dessa snapshots från kvällen:

Joachim Tevebring tackar Mats Rehle för gott samarbete – eller är det tvärtom?I bakgrunden JBS kassör och förste korruptionsansvarig, Torvid Fant.

Herrar i väst. Ordförande Gustaf Görfelt tillsammans med Stupor Schwärtze och Dennis Gustafsson. Den sistnämnde är upphovsman till serien om den ockulte detektiven Viktor Kasparsson, som huserar i 1920-talets Hälsingborg. Rekommenderas.

Bland övriga bemärkta personer som bevistade dagens och kvällens aktiviteter kan nämnas operasångaren Bengt Krantz, ordförande i Jussi Björling-sällskapet (aktuella med aktiviteter på Skansen i Stockholm på Jussi Björling-dagen 10 augusti), Andy Lundgren, som bland annat gjorde programmet P3 Sunk ihop med Kalle Lind, samt en delegation vältatuerade herrar som rest ner från Jönköping  (och Skottland!) och där en av dem (professionell tatuerare på studion Den gamla skolan i Borås) snart skulle göra en Johnny Bode-tatuering på en annan. Hör av er när det är gjort, det är hög tid att starta ett tatueringsgalleri här på sidan, där inte minst vice ordförande Fredriks tjusiga Bode-tatueringar förtjänar en plats.

Det finns så klart mer att berätta, men tystnadslöften och dimmiga minnesbilder förbjuder oss. Man kan bara konstatera att det var en på alla vis lyckad tillställning!

Rosor och jasmin

augusti 5th, 2013 by Gustaf

En extra bild på de blommor och kransar som lades vid stenen. Kransen har lagerblad från Wien i rosetten och kommer från Johnny Bode-sällskapet, de vita liljorna från Malmös 78-varvssällskap. Rosor från Lillemor Dahlqvist och flera andra deltagare.

Pressklipp

augusti 5th, 2013 by Gustaf

Förutom Sydsvenskans ”Hallå där” dagen innan, så bevakades invigningen av Johnny Bodes minnessten av flera andra skånska tidningar. Kvällspostens Henrik Högström var på plats och skrev en artikel som går att läsa här. Högström hade gjort sin research ordentligt och lyckades hålla isär sällskap och stiftelser med deras respektive syften, vilket i ärlighetens namn kan vara lite komplicerat.

Detta märktes inte minst i Max Jedeur-Palmgrens artikel i Skånska Dagbladet. Där hade Ingmar Norlén blivit ordförande i Johnny Bode-sällskapet istället för i Johnny Bode-Delgadas stiftelse. Det var också lite si och så med citeringen, eftersom det sista citatet härrör från Gustaf Görfelt, vilket inte framgår. Men man ska inte klaga för mycket. ”Huvudsaken är att de skriver” som någon sa. Dessutom lyckades fotografen fånga ett laddat ögonblick, då Bo Fureby lägger ner den mycket vackra krans han förfärdigat för sällskapets räkning, medan Gustaf Görfelt och Mats Rehle från Malmös 78-varvssällskap står med avtagna hattar intill stenen.

Dessutom har lokale JBS-medlemmen och hembygdskännaren Roland Öhrstrand utlovat artiklar i Limhamnstidningen samt eventuellt i Lokaltidningen. Vem vet, kanske blir det mer ändå. Nästan varannan närvarande person på kyrkogården var ju journalist…

 

Johnnys andra gravsättning

augusti 2nd, 2013 by Gustaf

Det har tagit över en vecka, men här kommer den: redogörelsen för invigningen av Johnny Bode-Delgadas minnessten.

Det började redan dagen innan, i Sydsvenskan.

Det blev fel om att det var Lillemor som skulle sjunga på kyrkogården, men annars var det bra publicitet. Ett antal av deltagarna på kyrkogården sa att de hade kommit för att de läst om arrangemanget i Sydsvenskan.

Klockan 15 på torsdagen var det så dags. Bara en dryg timme tidigare hade det ösregnat, men nu var vädret perfekt: en aning mulet och lagom varmt. Inget regn, ingen stekande sol.

På grund av problem med att få plats med barnvagn på buss anlände Göteborgsdelegationen, bestående av ordförande Gustaf Görfelt, kassör Torvid Fant, suppleant Lisa Görfelt och ungdomsförbundare Harry Görfelt, samt dokumentärfilmare Bosse Sjökvist, Bengt Löfgren och Anna Jaktén (känd från Kaliber och Uppdrag Granskning) först fem minuter i tre. De möttes då av ett 30-tal entusiaster som hade mött upp. Här syns ett urval.

Damen med rullatorn är ”släkt i släkten” med Johnny, på hans mors sida. Det kändes extra roligt att även släkten var representerad. I övrigt var det, som syns på bilden, en tämligen blandad skara som mött upp. Precis som i Göteborg 2012 var det en skön blandning av vitt hår och dreadlocks, handknutna flugor och tatueringar.

Gustaf Görfelt, ordförande i JBS, inledde med ett tal där han förklarade att Johnny gjort många dumheter under sitt liv, men att han också mer än någon annan fått sota för sina synder under sin livstid. Det som finns kvar idag är musiken och historierna, som fortsätter roa. Därför tycker Johnny Bode-sällskapet att det är fel att han fortsätter straffas efter döden. Med hjälp av pengar som samlats in vid jubileumskonserten och via medlemsavgifter har vi därför bekostat denna sten.

Gustaf följdes av Lillemor Dahlqvist, som berättade om hur hon exakt 30 år tidigare  hittat Johnny på golvet i hallen på hans lilla etta. Först förstod hon inte hur det var fatt, men det gjorde däremot hennes lilla hund, som började yla i högan sky.

Lillemor konstaterade att Johnnys död inte kom överraskande men däremot plötsligt, och att de aldrig fick tillfälle att säga farväl. Men det hade de kanske inte gjort i vilket fall, eftersom de inte pratade om döden. Hon avslutade med att lägga en ros på stenen och sjunga ”Auf Wiedersehen”.


Slutligen talade Ingmar Norlén, Johnny Bodes levnadstecknare och ordförande i Johnny Bode-Delgadas Stiftelse (där Lillemor Dahlqvist är sekreterare). Han sa att när han först började intressera sig för Johnny var han en paria, avskydd av de flesta som känt honom och bortglömd av resten. Därför är det glädjande att se att han kommit att uppskattas av fler och fler med tiden.

Ingmar ledde församlingen i allsång på melodin av ”Gamla Hor-Marys bortgång” men med nyskriven text: ”Gamle Johnny är död, han har gått till sina fäder. Nu tar vi farväl av dig!” Därefter plockade han fram en plunta whiskey och bjöd Johnny på en sup som kompensation för att han inte haft med något att dricka den gång han som siste journalist intervjuade honom på våren 1983. Istället var det den törstige Johnny själv som fick korka upp sin enda flaska mousserande vin.

När talarna sagt sitt var det tid för sång. JBS-medlemmen Fredrik Tersmeden, direkt från Lund, ackompanjerades av styrelseledamoten Henrik Påhle på dragspel när han framförde ”En herre i frack”, kongenialiskt klädd. (Henrik Påhle var tillika passande klädd som italiensk gårdsmusikant, likt Johnnys statistroll i filmen ”Smålänningar”).

Efter musikframträdandet korkade vi upp skumpan och utdelade en skål till Johnnys minne. Allting förevigades av Bosse och Bengt, som här kan ses studera resultatet i bakgrunden.

Jaha, och själva stenen då? Jo, den blev mycket snygg, om vi får säga det själva. Designad av Lisa Görfelt och huggen av Wallin & Persson stenhuggeri i Malmö. Gravrätten är just nu bara betald till årsskiftet, men det ska vi snart se till att förlänga. Det här blir det andra permanenta minnesmärket över Johnny Bode i Sverige, och även om det kanske tillkommer fler i framtiden kommer de knappast att bli så här påkostade. Hoppas du är nöjd, Johnny.

Foton: Ingmar Norlén och Roland Öhrstrand