Utan lundastudenterna ingen Bordellmammas visor. Påståendet kan synas tillspetsat, men faktum är att om inte studenterna på Lunds nation i slutet av 1960-talet lejt Bode att komma och sjunga en ”fräck visa” på en av nationens fester och om inte Bode som resultat härav gjort ett bejublat premiärframförande av ”Runka mig med vita handskar på” så hade knappast Rondex förlag i nästa steg kontaktat honom för att göra en hel LP på samma tema.
Så var kan det vara lämpligare att lyfta fram Bodes mer barnförbjudna repertoar än på en fest i Lund, och därtill på Thomanderska studenthemmet – sedan decennier en högborg för studentvärldens spexare och andra kreativa krafter (och därtill ett ställe där Johnny själv lär ha lyckats tjata sig in på en julfest när det begav sig)? Och detta var också vad som skedde lördagen den 2 augusti i samband med att tre tidigare boende på hemmet där arrangerade gemensamt födelsedagskalas med temat ”festival”. Här bjöds tombola, luftgevärsskytte, spådam och ett pärlband av allehanda musikaliska uppträdanden, både på en större scen och nere i den så kallade Kräftkällaren: ett par låga källarvalv, vilka på 1950-talet smyckades med bibliska väggmålningar av ingen mindre än Hasse Alfredson.
Det var i den senare som undertecknad sekreterare i sällskapet sent på kvällen fick förmånen att leda ett kavalkadprogram betitlat ”När atombomben kommer – Johnny Bode, amoralisk mytoman och enfant terrible”. Utöver att jag själv anförde ett par sånger och däremellan snabbt skisserade Bodes liv med fokus på hans bravader i Lund under 1960- och 70-talen (av vilka flera går att läsa om på denna blogg under den återkommande vinjetten ”Möte med Bode” – se länkar sist i inlägget) nedverkade ett antal gäster och ett par av arrangörerna såväl vokalt som instrumentalt, alla dock pseudonymt presenterade som (beroende på kön) ”Juan” eller ”Lillemor”. Endast på en punkt gjordes undantag från denna diskretion: det gick inte att undanhålla publiken att kavalkadens ackompanjatör var ingen mindre än Sasse von Vultée, legendarisk spexpianist och därtill den ende av de medverkande vilken själv kunde sägas ha ”samarbetat” med Bode. I sin ungdom medverkade von Vultée nämligen på Ingmar Nordströms debutskiva: en EP på Malmöbolaget Oktav där inte mindre än två av de fyra ingående låtarna var ”komponerade av den svenske kompositören Juan Delgada i Wien” (som skivkonvolutets baksida angav)! Både Nordström och von Vultée har senare dock vittnat om att detta inte innebar något personligt möte med Bode; musiken förmedlades av tredje part via skivbolaget.
Som medverkande tillkommer det förstås inte undertecknad att själv recensera den bodeska programpunkten på kalaset, men jag kan i vart fall konstatera att det var mer än proppfullt i lokalen, att det ivrigt sjöngs med i refrängerna, att ett extranummer ropades in, och att en dam ur publiken dagen efter skrev följande till mig: ”Jag skrattar fortfarande åt den pikanta underhållningen i kräftkällaren! Vad vore livet utan lek?”
Fredrik Tersmeden
Sällskapets sekreterare
PS Exempel på Johnnys bravader i Lund under 1960- och 1970-talen finns i följande tidigare inlägg på sällskapets hemsida (och ytterligare några anekdoter väntar ännu på att bli publicerade):
Senaste kommentarer