Archive for juni, 2014

Johnny Bode i film om Lapp-Lisa

juni 21st, 2014 by Gustaf

Daniel Johansson tipsade oss om denna dokumentär från 1989 om den religiösa sångerskan Anna-Lisa ”Lapp-Lisa” Öst. Johnny Bode omnämns i ett stycke som börjar 30:34 in i filmen.

Bode och Lapp-Lisa hade (som tidigare uppmärksammats bland annat här) ett samarbete år 1949, när Bode var persona non grata i så gott som hela Kultursverige.

Bakgrunden är denna: Johnny Bode var engagerad av sin vän Gösta Sandin på Svensk Talfilm för att göra musik till den första filmen om Åsa-Nisse (där ”Den sjungande bonden” Bertil Boo, kan höras sjunga hans sång Blåklint och viol). Johnny kom då med idén att göra en förfilm om Lapp-Lisa, för att locka även den religiösa delen av biopubliken att gå och se filmen. Filmbolaget tyckte att det var en bra idé och Johnny fick själv ansvaret att kontakta Frälsningsarmén och åkte sedermera upp till Hedemora för att delta i filmarbetet. Åt Lapp-Lisa skrev han (under pseudonymen Rob Robertsson) de fyra sångerna Himlens gyllne bro, Änglavakt, Hembygdens sång och Där fjällviolen blommar.

4809280663_8d161f6967_z

Johnny Bode (t h) i samkväm med representanter från Svensk Talfilm under inspelningarna i Hedemora. Mannen i mörk kostym är Åsa-Nisses regissör Ragnar Frisk. Delar av sällskapet verkar måttligt roade av Bode, som uppenbarligen håller låda…

Lapp-Lisa och Johnny Bode kom bra överens och han gjorde även ett glatt intryck på de många hedemorabor som medverkade som statister i filmen. När Bodes levnadstecknare Ingmar Norlén 40 år senare besökte orten fick han dock bekräftat ryktet att alkoholisten Bode gömt brännvin i Lapp-Lisas stövlar för att hon inte skulle märka att han drack. Dessutom fick hon strax mer obehag på grund av samarbetet.

Ledarskribenten för veckotidningen Se (och tillika skaparen av Lilla Fridolf), Rune Moberg, skrev ett öppet brev där han uppmanade Lapp-Lisa att ta avstånd från Bode. Det är han som är intervjuad i filmen. Den ”mycket läskiga pornografiska” boken som Moberg hänvisar till är Han friade i badkaret från 1948, men eftersom han säger ”romaner” i flertal kan det också hända att han avser Min kärlek var till salu (läs mer om den här) och självbiografin Brokiga förflutna. I så fall är det dock en efterhandskonstruktion, eftersom de gavs ut först 1950.

Rune Moberg hävdar att Lapp-Lisa blev förskräckt när hon fick höra talas om Bodes tidigare bravader. Men hon och hennes man Jonte Öst verkar ändå inte ha tagit något djupare intryck av det öppna brevet. När Jonte intervjuades av en tidning om sina erfarenheter av Johnny Bode svarade han:

– Jag träffade Bode tre eller fyra gånger i somras och det var en glad och trevlig människa. Han vet hur folk ska tas för att alla ska trivas. Och sjunga kan han. Min fru och jag tyckte om honom. Någonting om herr Bodes förflutna känner vi inte till. Har inte hört hans namn nämnas tidigare. Har han gjort något ont?

Vad som inte heller nämns i dokumentären är att Johnny Bode stämde Se för förtal. Han krävde 100 000 kronor som skulle skänkas till ”de fattiga”. Bonniers gick med på förlikning och saken gjordes upp utanför rätten. Enligt Rune Moberg (citerad i Ingmar Norléns bok Jakten på Johnny Bode – skandalernas man) betalade Bonniers 10 000 kronor. Johnny Bodes advokat ska ha ropat ”Hälften till mig” åt sin klient när överenskommelsen klubbades. Dessutom fick Se ta in ett motsvarande öppet försvarsbrev. Det var skrivet av Johnnys vän Per Meurling och liknade det som han 1950 publicerade i herrtidningen Top Hat. (Läs mer om Meurling här).

Efter Lapp-Lisa-debaclet gjorde ”Rob Robertsson” musik till ytterligare en film: Med flyg till sjunde himlen, en reklamfilm för sällskapsresor med flyg. Därefter var det slut på även detta stickspår i Johnny Bodes karriär.

EDIT: Rune Mobergs moraliserande ter sig än mer hycklande med tanke på hur Se genom åren utvecklades till en halvpornografisk herrtidning. Här kan du läsa mer om Moberg och hans tidning.

 

Guidad tur i Bodes fotspår

juni 7th, 2014 by Gustaf

Dagen efter den trevliga Pilsnerfilmspicknicken bjöd Grosshandlare Lindberg på en guidad vandring i Johnny Bodes fotspår.

Första anhalten var Valhallavägen 66, den adress som Bode var skriven på när han gick med i Per Engdahls fascistiska parti Svensk Opposition någon gång 1941. Detta vet vi eftersom partiets medlemslista från året finns bevarad, och där återfinner man (bland förvånansvärt många andra kända namn) ”Johnny Bode, sångare”*.

Valhallavägen 66

Genom en ganska fantastisk slump råkar adressen även vara Grosshandlarens egen arbetsplats, vilket gjorde att vi även fick se delar av innandömet. Huset hyser idag enbart företag och inga bostäder, men det är ändå lätt att föreställa sig en viss rultig grammofoncharmör som skyndar nerför trapporna.

Trapp

Efter denna intressanta visit promenerade vi genom diplomatkvarteren på Östermalm, förbi Östermalmshallen och Armémuseum tills vi kom fram till Artillerigatan 30.

Artillerigatan 30Detta är en mycket betydelsefull adress, för det var här Gösta Ekman den äldre med hustrun Greta och sonen Hasse bodde på 1920- och 1930-talet.

Den unge Johnny Bode var god vän med den tre år yngre Hasse (läs mer om detta här) och gick som barn i huset. Vänskapen fick dock ett hastigt och mindre lustigt slut när det kom fram att Johnny stulit familjens matsilver och pantsatt det. En händelse som på många sätt kan anses vara symbolisk för hela Bodes karriär och liv.

2015 skulle Hasse Ekman ha fyllt 100 år och Ekmansällskapet har fått löfte om att få sätta upp en plakett i våningen för att hedra hans minne. Det vore fantastiskt om även Johnny Bode-sällskapet kunde få ha ett finger med i spelet och på något sätt föreviga minnet av såväl silverstölden som det faktum att Johnny och Hasse tillsammans skrev Göstas stora grammofonsuccé ”En herre i frack”. Det ser inte helt omöjligt ut, den som lever får se vad framtiden för med sig!

*Svensk Oppositions medlemsregister  återfinns i ”Den svenska nationalsocialismen  – medlemmar och sympatisörer 1931-1945” av Tobias Hübinette. I listorna figurerar även namn som sångaren och revyförfattaren Karl Ewert (Christensen), valskungen Fred Winter, kapellmästaren Stig Rybrant och filmregissören Gösta Rodin, som bland annat gjorde filmen ”Smålänningar”, där Johnny Bode hade sin enda filmroll. Kapellmästaren Arne Hülphers var också medlem i SO, liksom hans dåvarande fru, sångerskan Greta Wassberg, och hennes kompanjon i grammofonstudion Din egen röst, Dagmar Sandström. Arne Hülphers medlemskap är extra pikant eftersom han senare var gift med Zarah Leander, som ju för egen del hade en strålande karriär i Tredje Riket fram tills krigslyckan vände 1943 och hon fann för gott att lämna Tyskland. Trots detta hade varken Leander eller Hülphers några problem att uppträda i Sverige från 1950-talet och framåt. En stark kontrast mot Johnny Bode, som för resten av sitt liv stämplades som ”nazist” efter debaclet i Norge 1942.

Glada miner på lyckad picknick

juni 4th, 2014 by Gustaf

Gapskratt

Pilsnerfilmspicknicken som arrangerades på Djurgården av Ekmansällskapet och Thor Modéen-sällskapet TOFS blev en veritabel succé. Kanske inte vad gäller deltagarantal, eftersom det lynniga vädret i år hade skrämt bort alla vintagemode-bloggare och liknande bräckliga varelser, men desto mer vad gäller kvaliteten. Totalt deltog ett tjugotal personer, varav Johnny Bode-sällskapets kontingent utgjorde närmare hälften.

Förutom trivsel bland ölbuteljer, smörgåsar, punschglas och kaffekoppar så bjöds det både på allsång, frågesport och försäljning av diverse essentiell merchandise. Den musikaliska inramningen kom förstås från stenkakornas gyllene epok.

Här ett urval mingelbilder på de celebra deltagarna:

Margareta

Thor Modéens dotter Margareta Perby tillsammans med Clara Gustavsson från Ekmansällskapet.

Harry och Lola

Harry Görfelt från Johnny Bode-sällskapets ungdomsförbund Vanartig Ungdom spanade på gäss och diskuterade fördelarna med napp kontra cigarr med Grosshandlare Lindberg från TOFS.

Karin och Elin

Karin och Elin Fyhr från Johnny Bode-sällskapet.

Handske

Grosshandlare Lindberg demonstrerar stolt sitt dubbelmedlemskap i TOFS och JBS.

Pris

Ekmansällskapets representanter ledde en alldeles utmärkt men stundtals något förvirrad quiz. Temat var självklart film, musik och nöjesliv från 1900-talets första halva. Alla deltagare i quizen belönades med filmer och böcker av passande karaktär.

Görfelt

Familjen Görfelt vid ett sällsynt tillfälle när alla var samlade på filten. Oftast fick minst en vuxen jaga efter Harry, som hela tiden ville gå på Skansen eller trakassera gäss.

När picknicken var slut tog stora delar av sällskapet färjan till Slussen för vidare transport ner till Mariatorget där vi gick på krogen. Det blev en oerhört trevlig kväll med engagerade diskussioner, god mat och öl, pip- och cigarrillrökning samt många gapskratt. JBS-ordförande Görfelt visade prov på klassiskt dåligt inflytande genom att dela ut ”Johhny Bode auf Deutsch”-skivor till tyska turister och förmå en tobaks-absolutist att prova luktsnuset ”Rättshaveristens blandning”. Tillsammans med Grosshandlaren lyckades han även förhindra Ekmaninnorna att gå hem innan stängningsdags. Istället bullades det upp en bitterbuffé med såväl Jägermeister och Fernet Branca som Gammeldansk och Bäska Droppar. Allt avslutades med allsång och joddling i gränderna medan stockholmarna visade Göteborgs-besöket hur man går hem. I sanning en kväll att minnas!