Äventyraren som ingen talar gott om

mars 5th, 2020 by Gustaf

Varför får jag aldrig mina medlemsgrejer? Så undrar fortfarande ett 15-tal medlemmar. Svaret är att nu har vi fått våra pins, men när utskicken pågått en stund tog i stället medlemskorten slut (framförhållning någon?). Så nu håller vi på och fixar nya sådana också.

I alla fall, killen vi beställde knapparna av ville först inte skicka något innan pengarna kommit in på kontot. Han hade nämligen läst i sin farfars memoarer (<– PDF, klicka på länken) om Johnny Bode och var något skeptisk mot ett sällskap som bar hans namn. Men han blev glad när vi förklarade att vi var mycket förtjusta i hans farfar, och hans böcker om drinkar och slipsar.

På begäran skickade han även en bild på nästa sida i boken. Där stod det så här:

Om man inte redan visste att Arne Häggqvist var en förebild för mänskligheten så framstår det med all önskvärd tydlighet bara av dessa korta noteringar.

PS: Visst måste man älska den äldre svenska betydelsen av ordet ”äventyrare”, innan det började betyda någon som åker skidor över sydpolen eller en karaktär i ett 80-talsrollspel: en vinddriven och förmodat kriminell lycksökare, ofta någon sorts bedragare. Minsann inget positivt att vara ute och äventyra förr i tiden. Det enda ord som är bättre är ”äventyrerska”. Sådana ska man se upp med! (Särskilt om de också är ”lycksökerskor”.)

PPS: Arne och Johnny borde ha kunnat tala med varandra på den ”bizarra cocktailbjudningen” om Nils Ferlin, en man de båda var bekanta med. Läs mer om Arne Häqqvist här. Missa inte heller att det tipsas ytterligare i kommentarerna nedan.

PPPS: Arnes barnbarn är ingen annan än Calle H. på blackhouse.se. Vänd er med förtroende till honom för alla era behov av högkvalitativa medlemsmärken!

Bilder från årsmötet

februari 16th, 2020 by Gustaf

I väntan på att våra nya pins ska anlända bjuder vi på lite stiliga bilder från årsmötet, signerade sällskapets hovfotograf Bengt Löfgren.

Han skickade dem två dagar efter mötet, men att jobba snabbt har liksom aldrig varit vår grej. Det är för mycket hets i dagens samhälle som det är.

Precis som de senaste åren avhölls mötet på Drottning Kristinas Jaktslott. Det är en lokal helt i sällskapets anda, för det är trots sitt storhetsvansinniga namn inget slott och har inte ett smack med drottningen i fråga att göra. Men det har sitt ursprung i något slags dunkelt 1700/1800-tal och har sedan bara uppdaterats sporadiskt genom seklen.

Deltagarna fick njuta av mer eller mindre sannolika redogörelser för sällskapets göranden och låtanden under året från ett flertal tvivelaktiga karaktärer, som till exempel ordförande Gustaf Görfelt.

Även sekreterare Fredrik Tersmeden dukade upp ett par rövarhistorier och presenterade dessutom årets vinnare av Johnny Bode-priset: Svenska Akademien. (Ett pris som i år för övrigt fick det största genomslaget hittills och rapporterades av bl a Sveriges Radios kulturnyheter, DN Kultur, Aftonbladet, TT, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten, Sydsvenskan, Nöjesguiden och ett antal lokaltidningar. Dessutom i utlandet av Politikken och Danmarks Radio. Gensvaret i sociala medier ska vi inte tala om.)

Maten som avnjöts var eklektisk, helt i Bodes anda. Förrätt: smör, ost och sill. Varmrätt: italiensk buffé. Efterrätt: sockerkaka med grädde och fruktcocktail samt kaffe. Måltidsdryck: alkohol i diverse olika former, från Gröna Hissen till Kümmerling örtlikör.

Nya adepter och gamla stammisar blandades i minglet. Här ovan Magnus Jonasson och Ellen Braide.

Bo Fureby var kvällen till ära iförd sin farfars rökrock.

Sune Nyhlén satsade på röd kavaj och ett rasande gott humör. Han underhöll som vanligt med egenskrivna ekivoka visor, i år med ett helt nykomponerat alster på repertoaren.

Styrelseledamot Henrik Påhle representerade och ingav förtroende på ett rent otroligt vis.

Detsamma gjorde Gustaf Hulting, även han i styrelsen. Han körde med en något frikyrklig aura, vilket är helt i sin ordning om man kommer från Uppvidinge, Småland. (Vad då, ”Sexpredikanten”?)

Så småningom flyttade festen upp i Lilla Salongen, där det blev allsång och karaoke under Henrik Påhles ledning. Röster höjdes för att sällskapet skulle ta en del av alla pengar som envisas med att anhopas och investera i ett ordentligt PA. Ingen dum idé alls, faktiskt.

Baren var välförsedd, liksom även deltagarnas cigarrhumidorer och förråd av piptobak, luktsnus och annan stimulantia. En på alla sätt mycket trevlig afton helt i folkhälsans och den goda smakens tecken. Tack alla charmanta medlemmar som bidrog till att förgylla kvällen!

Tillfällig paus i utskicken

februari 4th, 2020 by Gustaf

FÖR KÄNNEDOM! Det har varit stor tillströmning av nya medlemmar i januari. Så stor att vi fått slut på pins till våra medlemsutskick. Nu har vi beställt 1000 nya, så snart kan vi släppa in de breda massorna. Men tills knapparna har anlänt är det paus i utskicken. Så har du satt in pengar och inte fått något i brevlådan, misströsta icke! Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge.

Passa gärna på att investera i våra albanska pyramidspel så länge. En idiotsäker placering!

Johnny Bode-priset 2020 till Svenska Akademien

januari 16th, 2020 by Gustaf

Johnny Bode-sällskapet ger 2020 års Johnny Bode-pris till Svenska Akademien. En lika ärevördig som skandalgenererande kulturinstitution, som både historiskt och i närtid förmått att leverera det ena underhållande exemplet på organisatoriskt självskade-beteende efter det andra, därmed bevisande att man ej alltid äger smak för det man har snille.

Johnny Bode-priset delas ut till en kulturpersonlighet eller annan offentlig person som under det föregående året agerat i kompositören, sångaren och skandalartisten Johnny Bode-Delgadas anda, på så vis att han eller hon trampat i klaveret, skapat en skandal eller på annat underhållande vis visat fräckhet och/eller ställt till det för sig själv och sin omgivning.

Priset består av ett diplom samt en summa pengar som Johnny Bode-sällskapet redan festat upp på lokal. För Svenska Akademiens del rör det sig om 30 728 kronor och 50 öre som sällskapet åt och drack gott för på Drottning Kristinas Jaktslott i Göteborg under sitt årsmöte den 5 januari.

Kvittona har bifogats diplomet som vi skickat till akademiens kansli. Dessutom skänker vi akademien ett par vita handskar med Johnny Bode-sällskapets logotyp på. Förslagsvis kan dessa bäras i tjänsten av den ledamot som för tillfället innehar uppdraget som akademiens direktör.

Utöver detta delar sällskapet i år för första gången ut hedersomnämnandet Busgroggen, som går till Zlatan Ibrahimovic. Läs mer om detta längre ner.

Presentation av vinnaren: Svenska Akademien har en imponerande lång och konsekvent historia av skandaler, jäv, intriger och allmänt kreativ moralisk flexibilitet.

Knappt hade man hunnit instiktas av en kung innan man under nästa kung suspenderades. En av de ursprungliga ledamöterna (Gustaf Mauritz Armfelt, stol nr 14 och 17) uteslöts två gånger, båda gångerna för landsförräderi. En högadlig ledamot (Henning Hamilton, stol nr 9) tvangs lämna akademien efter en förfalsknings- och bedrägeriskandal som får Johnny Bodes handtryckta fuskcheckar ett halvsekel senare att framstå som en söndagsskoleövning. En annan, något senare ledamot (Carl David af Wirsén, stol nr 8), tillika akademiens ständiga sekreterare, firade triumfer som svensk mästare i intrigmakeri i det lovvärda syftet att hålla en självömkande och komplexfylld rabulist som Strindberg borta från allt vad priser och beröm hette.

Ett antal gånger har akademien med oförblommerad nepotism tilldelat sina egna ledamöter Nobelpriset, till och med postumt. I modern tid har man med osviklig moralisk antikompass avstått från att ta avstånd från såväl islamistiska fatwor som vivöriska källarkulturprofiler. Den uppfriskande entusiasm med vilken Akademiens ledamöter i memoarer och tidningsintervjuer genom åren huggit varandra i ryggen bör också noteras på det positiva underhållningskontot.

Akademiens omfattande skandalkrönika är särskilt lovvärd, då den icke blott odlats inom en trängre krets av intellektuella, utan på en bred och folklig front givit alla och envar nöjet att tala, tycka, skriva, skratta och häckla kring en egentligen potentiellt obskyr och mossig samling språkryktare.

Juryns motivering: Med kungligt beskydd, en stinn kassakista, fastighetsinnehav och prestigen i att dela ut världens finaste litteraturpris hade Svenska Akademien kunnat välja att tryggt vila på lagrarna, lyfta sina jetonger, endast göra bekväma val och hösta in kulturetablissemangets välsignelser. Men så icke! Med en generositet som torde ha kostat på har dessa herrar i frack och damer i aftonklänning i stället bjudit på ett ständigt flöde av spränghett skvallerstoff liksom grunder för underhållande polariserande kulturdebatter och allmänt häckel – allt sådant som får ses som ett uppmuntransvärt beteende i sann Bode-anda.

Faktum är att akademien redan under ett antal år legat väl till för ett Johnny Bode-pris. I år utgjorde den dock ett självklart val.

Akademien får priset för en enastående dramaturgisk duperingsbragd. Efter de senaste årens svårslagna formtopp av skandaler och interna pajkastningar har man först invaggat massorna i tron att man slutligen tagit till sig  av den externa kritiken, bara för att sedan likt en perfekt fekalieträff i bordsfläkten slå till med att utse en folkmordsförnekare till Nobelpristagare. Givetvis toppat med åtföljande interna avståndstaganden och nya avhopp. Bom succés, som Johnny Bode brukade uttrycka det!

Priset bör dock även ses som en uppskattning av den flera sekler långa och trogna tjänst i de mer eller mindre litterärt spirituella skandalernas tecken, som akademien presterat.

Brasklapp: Mot årets vinnare kan riktas den formella synpunkten att akademien möjligen inte rent tekniskt uppfyller kriteriet ”kulturpersonlighet eller annan offentlig person”. Som Johnny Bode-prisets statuter, till skillnad från Akademiens, dessvärre dock inte kan ändras ens av H M Konungen får vi i stället själva välja att glatt kringgå dem när det passar oss.

Hedersomnämnandet Busgroggen är uppkallat efter de groggar på whiskey och champagne som Johnny Bode enligt egen utsago lärde Charlie Parker att göra under Parkers Sverigeturné 1950. Busgroggen delas ut för enskilda roliga blamager med ojämna mellanrum.

2020 utdelas Busgroggen till Zlatan Ibrahimovic för att han lyckats med den unika bedriften att som levande svensk få en staty rest över sig, bara för att inom ett par månader få den skändad av samma människor som först hyllat den. Ett agerande helt i Johnny Bodes anda.

Skål för det!

Foto: Bengt Löfgren

PS: Läs mer om Johnny Bode-priset och tidigare pristagare här.

Vinterns furste, gamle kung Bode… förlåt: Bore.

december 28th, 2019 by Fredrik Tersmeden

Börjar det sedvanliga utbudet av traditionella julvisor kännas mer än genomtröskat så här på fjärdedag jul? Och har du redan lyssnat ett par tjog gånger på det enda julanknutna spåret med Johnny Bode på Spotify (”Jul i främmande hamn”)?

Misströsta inte! Sällskapet har grävt fram ett säsongsanpassat originalalster av vår julskinksbedragare till hjälte – troligen sjunget av få sedan det första (och enda?) gången publicerades som ”musikbilaga” i nr 23 av damtidningen Charme 1932: ”Julens glada visa”. Så bara fram med det ostämda gamla ungkarlsvåningspianot och sjung loss!

Charme – med undertiteln ”den moderna damtidningen” – hade grundats 1921 och rymde en blandning av reportage, noveller, tips och annat som antogs attrahera en yngre kvinnlig publik. Särskilt under tidningens tidiga år märktes en tydlig ambition att uppmuntra ett nytt, modernt kvinnoideal, bland annat genom att lyfta fram olika yrkesverksamma damer. Samtidigt rymde tidningen dock även sin beskärda del av mer lättsinnigt stoff i form av mode, flärd och kändisskvaller, allt för tiden rikligt illustrerat.

1930 blev den rastlöse komposit- och entreprenören Jules Sylvain tidningens utgivare, och naturligt nog fick den då ett större fokus på aktuell schlagermusik, gärna förstås från Sylvains eget musikförlag. Ett påtagligt resultat av detta var införandet av en ”musikbilaga”, strategiskt placerad i tidningens mittuppslag, så att den lätt kunde lyftas ut och placeras på det egna pianot eller annan musikmöbel. Upphovsnamnet Johnny Bode figurerar därvid mer än en gång och sällskapet får kanske anledning att framöver återkomma med fler alster ur musikbilagan.

Bodes glada julvisa kan så här 87 år senare kräva en och annan förklaring, full med då aktuella referenser som den, likt en tidstypisk revykuplett, är. ”Fru Britta” i vers 2 syftar på Karl-Gerhards tredje hustru, skådespelerskan Brita Werner. Hoover i vers 3 (eller 5?) är den amerikanske presidenten Herbert Hoover, vilken detta år, i kölvattnet av den stora depressionen, misslyckats med att bli omvald och i stället besegrats av Franklin D. Roosevelt. Och ”kuplettdomptören” i vers 5 (eller 4?) är förstås Ernst Rolf – vilken bara inom dagar efter att Bodes visa publicerats skulle avlida i lunginflammation efter ett misslyckat självmordsförsök!

Man kan konstatera att bortsett från de båda amerikanska politikerna så är samtliga de av Bode omsjungna kändisarna sådana som han själv redan haft att göra med – eller i vart fall skulle komma att få!

Vi ha egen krog därhemma!

december 18th, 2019 by Gustaf
Minst så här gött ska vi ha det på årsmötet. Förutom Johnny syns bl a Åke Söderblom (t h) på bilden. Oklart om just han kommer i år, dock.

Den 5 januari klockan 18 är det tid för Johnny Bode-sällskapets årsmöte. I likhet med de senaste åren kommer vi att hålla till på Drottning Kristinas Jaktslott i centrala Göteborg.

Vad händer där då?

Årets möte kommer förutom sedvanliga festligheter såsom lögner från styrelsen, mat, dryck, musik, karaoke och utdelning av Johnny Bode-priset 2020 att bjuda på flera unika inslag. Bland annat uruppförande av en aldrig tidigare spelad sketch från Johnny Bodes refuserade skolrevy i Skara 1927!

Nytt för i år är också att vi äntligen gått i från det opraktiska förfarandet att under själva mötet ringa och beställa mat från en restaurang. Istället satsar vi på catering. Alla deltagare betalar i förväg till styrelsen som sedan smiter med pengarna. Men först äter vi förstås.

Förtäringen blir i år taliensk buffé, eftersom vi misstänker att även Johnny Bode-sällskapets förhärdade isterbukar till medlemmar är trötta på julbord när trettondagsafton kommer. Såväl vegetariska, veganska som karnivoriska inslag ingår. Dessutom bjuder sällskapet på efterrätt och kaffe. Men ta med egen måltidsdryck och cigarrer! (Det blir groggbuffé i salongen till karaoken, så det kan t ex vara trevligt att ha med något till den.)

Hur gör jag om jag vill komma?

För det första ser du till att bli medlem, ifall du inte redan är det. Det kostar en 100-lapp. För det andra betalar du för maten, som kostar 245 pesetas. Båda dessa summor kan med fördel sättas in på bankgiro 415-6683. Skicka sedan ett mail till info (at) johnnybode.com där du berättar vem du är och att du betalat. OBS! Sista anmälningsdag: 2 januari.

Ta sedan på dig din bästa festsvid med inspiration från 1900-talets mörkaste djup (klädkod: stadshotellscharmör/bedagad vamp ) och promenera upp till Jaktslottet på Otterhällans topp. Vi börjar som sagt klockan 18.

Två viktiga saker att tänka på är 1) Systembolaget är stängt denna dag, som är en söndag. Så handla dagen innan om du ska ha något därifrån, och 2) Ta med dig kvittona från bolaget, taxiresan, järnvägsrestaurangen etc. Dem ska vi nämligen skicka till mottagaren av Johnny Bode-priset, efter att vi räknat ut hur stor summa vi festat upp till dennes ära.

Det var det hela. Tills vi ses om ett par veckor så rekommenderar vi intensiv lyssning på Johnnys musik över jul och nyår. Förutom melodin i titeln på detta inlägg (finns här) så varför inte denna juvel? Den sammanfattar så mycket av det vi håller högt.

Svassemania!

november 28th, 2019 by Gustaf

EXTRA! EXTRA! Johnny Bode-sällskapets sekreterare, superarkivarien Fredrik Tersmeden, gästar Sveriges viktigaste podd: Snedtänkt.

Ämnet är ingen annan än revykungen Svasse Bergqvist, Johnny Bodes vän, medkompositör – och emellanåt fängelsedirektör! Vårt rundnätta skyddshelgon nämns så klart åtskilliga gånger i programmet. Lyssna HÄR!

PS: Efter avlyssning kan man dessutom med fördel gå vidare till Projekt Svasse – en grupp om Jacob ”Svasse” Bergqvist på Facebook, internets utan tvivel främsta Svasseresurs. Givetvis inititerad och rattad av herr Tersmeden själv.

Årets julklapp 2019 är här!

oktober 30th, 2019 by Gustaf

OBS! SLUTSÅLT! Nu är alla 100 jubileumstallrikar krängda. Grattis till er som kom över en! Ni andra får vänta till 20-årsjubileet, eller något annat tillfälle när vi känner att det kan passa med lite limiterat prydnadsporslin. Så skicka inga fler pengar, då får ni skylla er själva!

———————————————————————————————————-

Nu är den äntligen här. Minnestallriken Johnny Bode-sällskapet 10 år.

En raritet som ökar i samlarvärde. En sann prydnad för varje respektabelt hem. 18 cm i diameter. Vitrinskåpets stolthet!

Endast 100 numrerade exemplar har tillverkats av Elgporslins anrika fabrik i Småland. Flera dussin av dessa har redan sålts till trogna medlemmar genom intern marknadsföring, mygel och mutor. Men nu vill vi även ge resten av världen chansen. Först till kvarn gäller!

Är du intresserad av att få tallriken med posten så sätt in 100 spänn för tallriken + 79 spänn för frakt, alltså 179 kronor, på bankgiro 415-6683.

Skicka sedan ett mail till info (at) johnnybode.com där du berättar att du betalat samt uppger namn och postadress. Med lite tur får du sedan den delikata minnestallriken levererad i sitt väl skyddande emballage med posten.

Har du däremot tålamod och kan vänta så kan du få din tallrik på Johnny Bode-sällskapets årsmöte i Göteborg på trettondagsafton 2020. Och då slipper du också fraktavgiften på 79 spänn … samt risken att Karl-Bertil Jonsson kastar din tallrik i stengolvet på PostNords fragila avdelning.

Jubileet i bilder 3: Tidernas skiva

oktober 8th, 2019 by Gustaf

Det har varit en intensiv höst, full av swingerspartyn, internationella succéframträdanden och flykter från polis och ekobrottsmyndighet. Därför har uppdateringarna här på sidan blivit lite oregelbundna.

Men nu blickar vi tillbaka till sommarens glada dagar och minns en lördag i augusti då hattarna var i luften och klackarna i taket.

Festen ägde, som tidigare nämnts, rum på Restaurang Wega på Malmöhus slott. Här dukades ett äkta skånskt smörgåsbord upp, i sann Bock i örtagård-anda. Givetvis kompletterat med skånsk lager, Skåne-brännvin och Piratens besk.

Deltagarna var drygt 50 till antalet, och utgjorde ett tvärsnitt av Sveriges subkulturella elit. Många av dem personer som själva gjort insatser i kampen för Johnny Bodes hågkomst, som till exempel Kalle Lind och Mattias Enn.

Eftersom den subventionerade festen ägde rum på frånvarande medlemmars bekostnad var stämningen mycket god.

Som man kunde förvänta sig var snapsvisorna snart igång, när den ene skönsångaren efter den andre tog ton, bland dem estradörer som Fredrik Tersmeden, Christina Meehan-Lång och Hasse Nilsson. Den sistnämnde medaljör i snapsvise-SM och författare till över 300 egna alster.

Ätandet och drickandet interfolierades också med flera tal. De flesta glada, men tyvärr också det tidigare nämnda mycket dystra budet om Grosshandlare Lindbergs bortgång, som följdes av en tyst minut.

Nåväl. Så småningom var tallrikarna tomma och magarna (och deltagarna) fulla. Nu började det bli dags att lura av folk pengar. Ett första steg togs av den unge och framstående konstnären Loke Berg, som auktionerade ut en tavla med kärt motiv.

En hetsig budgivning tog fart, men till sist kunde en stolt Hans Gustafsson avtåga med det åtrådda objektet under armen, medan herr Berg glatt stoppade 1 300 kronor (eller om det möjligen var östtyska mark) i plånboken.

Därpå: dags för musik. Juan Delgadas Salongsorkester intog scenen och hade publiken helt i sin hand från första takt. Allsången var ett faktum när skabrösa schlagers fyllde luften, och fick såväl krogpersonal som festdeltagare att emellanåt kippa efter luft med tårade ögon.

I slutet av framförandet fick ordförande Görfelt feeling och sabrerade en flaska cava med en förskärare, eftersom han slarvigt nog lämnat sabeln hemma.

Musikunderhållningen var naturligtvis inte slut med detta. Två stjärn-DJ:s, Stupor Schwärze och Mats Rehle, båda med bakgrund i Malmös 78-varvssällskap, hade flugits in från franska rivieran (Nizza) och underhöll med en kavalkad av klassiska svenska vax under hela kvällen. Sällan har man sett en berusad folkmassa bli så uppspelt av melodier som ”Köp inte en zebra” eller ”Aclutti busch boosch bumpa Albertina”.

Från den här punkten blev dekadensen alltmer vildsint. Vi låter bilderna tala för sig själva.

Det sista tydliga minnet är att stämningen blev hotfull när lamporna tänts, musiken tystnat och våra DJ:s ville ha betalt.

Skärmytslingen kunde dock avblåsas med hjälp av några kvarlämnade plånböcker och lokalen utrymdes en stund efter midnatt.

Efterspel: Dagen därpå fick ordförande Görfelt återvända för att hämta kvarglömda pinaler – en spatserkäpp, en vit scarf och ett par vita handskar. Kanske det mest värdiga vrakgodset någonsin. Lämpligt nog tillhörde också allting honom själv.

Summa summarum, ett mycket väl genomfört jubileum. Nu siktar vi mot nya höjder av uselhet. Närmast på årsmötet i Göteborg den 5 januari 2020!

Jubileet i bilder 2: Styrelsens excesser

september 3rd, 2019 by Gustaf

En viktig anledning till att hålla festen var, förutom att fira att sällskapet funnits i tio år, att göra av med medlemmarnas pengar.

Johnny Bode-sällskapet har nämligen varit alldeles för dåligt med detta, vilket strider helt mot sällskapets anda och intentioner. I stället har pengar samlats på hög på bankkontot, och banken har alltmer enträget börjat uppmana oss att skaffa organisationsnummer och registrera oss hos Skatteverket.

Detta kommer vi självklart ALDRIG att göra! I stället ska pengarna användas till fest och befängda dumheter, gärna i kombination.

Vi började med att hyra in en dekadent orkester (mer om denna i senare inlägg) frakta den till Malmö och inkvartera medlemmarna på Hotell Astoria, där även delar av styrelsen bodde.

Detta ser ut som ett hotell Johnny Bode skulle smita från räkningen på.

Dessutom bestämdes det att styrelsen behövde göra en värdig entré på festen, som anstår dess upphöjda ställning.

För detta ändamål hyrdes det yppersta inom vulgär lyx, en leopardmönstrad limousin.

Notera särskilt cyklisternas avundsjuka blickar.

Limon var för tydlighetens skull även försedd med föreningens emblem, så att alla plebejer på den pågående Malmöfestivalen skulle förstå vilka det var som gled förbi dem när de stod och idisslade sin langos.

(På bilden nedan kan ni dessutom se prototypen till den minnestallrik i begränsad upplaga som tagits fram till jubileet. Tyvärr blev inte de resterande tallrikarna färdiga i tid, men de kommer så småningom.)

Styrelsemedlemmarna Henrik Påhle, Fredrik Tersmeden och Gustaf Görfelt fick förstärkning av den nye rekryten Joakim Wille (t v). Kvartetten packade in sig i limon, varefter den rullade i väg genom stadens gator.

Ett syfte med limousinen var förstås att bara glida runt och vara fräsig. Men vi ville även ha ett uppdrag.

Plan A var att hämta sällskapets grand old lady Lillemor Dahlqvist från hennes boende för att frakta henne till festen, men när Lillemor redan kvällen innan kunde meddela att hälsan satte stopp gick vi över till plan B.

Den mångårige JBS-medlemmen Bo Fureby plockades därför upp på annan adress och tillsammans färdades vi söderut, ivrigt skålande och med jukeboxen i bilen inställd på idel hits från stenkakornas gyllene epok.

Sekreterare Tersmeden mest korrekt klädd av alla passagerare, i matchande basker.

Efter en stunds nåddes trippens sydspets: Limhamns kyrkogård. Här klev vi ur, tillsammans med den vackra krans som Bo Fureby (florist till yrket) förfärdigat.

Kransen placerades vid Johnny Bode-Delgadas minnessten, som JBS lät installera intill minneslunden den 25 juli 2013.

När detta uppdrag var fullgjort öppnade sig himlens portar och deltagarna kastade sig in i limousinen vars mycket sympatiske chaufför Anders satte kurs på Malmöhus.

Under tiden stod övriga festdeltagare och väntade vid vindbryggan. De fick vänta extra länge eftersom styrelsen var fashionabelt sen.

När regnet kom kunde de söka skydd i portvalvet, och i sann scoutanda var de flesta förberedda på nödsituationer.

Så kom då den stolta stunden. Styrelsen anlände och hälsades av Nobelfanfar och massornas jubel.

Efter detta började själva festen. Men bilderna därifrån får ni vänta med att se till nästa inlägg.

PS: En film på styrelsens ankomst kommer att bifogas här inom kort.