Author Archive

Gott nytt 2017!

januari 1st, 2017 by Gustaf

I går anlände ett mail till sällskapets brevlåda från avsändaren johnny_bode (at) hotmail.com

Vi tolkar detta som ett spiritistiskt meddelande från Mästaren själv och väljer därför att dela det med alla sympatisörer. Håll till godo!

När ni snart champagnen klunkar
i min grav jag stilla runkar
vita handskar har jag på
fast mitt stånd är si och så

Gott Nytt År!

Sjung, sjung, sjung, svenska folk!

december 10th, 2016 by Gustaf

Johnny Bodes-sällskapets årsmöte kommer att äga rum på Drottning Kristinas jaktslott i Göteborg den 5 januari, med start klockan 18. Givetvis blir det bättre middag, skryt, skrävel och prisutdelning under kvällen. Men dessutom erbjuds en unik upplevelse som är ny för i år: Johnny Bode-karaoke!

Styrelseledamot Henrik Påhle har arrangerat inte mindre än tio olika melodier i karaoke-version, som hugade mötesdeltagare kan välja och vraka mellan.

Här kan du lyssna på de olika valbara melodierna, både med och utan sång. Dessutom finns texten för utskrift. Välj din favorit för ensamrätt under kvällen. Först till kvarn! Anmälan till både möte och eventuell karaoke sker till info (at) johnnybode.com

”JOHNNY! Persona non grata”

november 30th, 2016 by Gustaf

Johnny Bode-sällskapet blev för en tid sedan kontaktad av Kristina Lindström, som i sin tur satte oss i förbindelse med den 80-årige amerikanske regissören, röstskådespelaren och filmarbetaren Norman B. Schwartz, bosatt i Madrid.

Norman Schwartz har skrivit pjäsen JOHNNY! Persona non grata, en tvåaktare om Johnny Bodes liv. Något oväntat kanske, eftersom Johnny trots allt är en relativt obskyr person även i sitt hemland.

Det visar sig att Schwartz först upptäckte Johnny Bode när han hörde hans insjungning av Stjärnehär, en svensk version av Close Your Eyes av Bernice Petkere, utgiven i original 1933. Berco (pseudonym för Berndt Carlberg) skrev en svensk text till revyn Razzia som Johnny sjöng in året efter, 1934.

Så här skriver Norman Schwartz:

The poet Phillip Larkin once wrote, ironically, that the world thinks that sexual intercourse was discovered in the UK in 1963. About that time, in Positano on the Amalfi coast, I met Birgitta Stenberg, and, after listening to stories of her and her friend’s life in Stockholm, realized that some of your fellow countrymen & women were far far ahead of that. 
A year or so ago I came upon the recording of Stjärnehär on YouTube, and began reading about Johnny’s life and times in the 1920s and 30s on the internet. He was far ahead of everybody!
 
“JOHNNY! Persona Non Grata,” a play in two acts, is an invention based on that outrageous life. I call my play “a theme and variations,” because it makes no claim being absolutely historically accurate, although much what Johnny tells us, stranger than fiction, is, as you know, absolutely true. I wrote in English. Kristina Lindström has done a wonderful translation.
 
The first act is set in Stockholm on the day the European war ended in 1945. Johnny, almost thirty years old, ostracized by the artistic community and without a friend, but hoping that someone will visit him, reminisces about the glories of his past life. Waiting, he sings many of his old songs. No one comes.
 
The second act takes place in Malmo at Christmastime in 1968, almost twenty-five years later. Johnny, alone again, now age fifty-six, has just released Bordellmammas visor and thinks he may soon be rich and famous again. At the end of the play, he finally manages to convince an old female friend from his glory days to join him in his celebration; together they sing songs from that album.
 
The play could be done as a drama without the songs Johnny wrote and sung, but hopefully, it will be done with them if I can find the right performer.

Det ska bli mycket spännande att se hur detta utvecklar sig. Vi hoppas att Norman Schwartz lyckas hitta både en lämplig huvudrollsinnehavare och teater för att sätta upp sin pjäs. Johnny Bode-sällskapet kommer givetvis att rapportera i så fall!

Jacques, Johnny & Jimi

november 13th, 2016 by Gustaf

På lördag den 12 november kom det tråkiga beskedet att författaren, musikern, sångaren och poeten Jacques Werup har avlidit.

Jacques Werup (1945-2016). Foto: Adam Haglund

Jacques Werup (1945-2016).
Foto: Adam Haglund/Wikipedia

Malmösonen Werup gav ut över 40 böcker. Däribland  sina memoarer i två volymer: Levande tillsammans (2006) och Medan jag levde (2011). I den andra boken berättar han om ett häpnadsväckande möte 1967. Utan att spoliera läsupplevelsen alltför mycket kan vi berätta att det utöver en halvnaken Johnny Bode, omfattar en stupfull jazzklarinettist, en individ kallad Blöffe och – en ung Jimi Hendrix!

Tyvärr blev det aldrig av att någon från Johnny Bode-sällskapet hann prata med Jacques Werup om detta, men hans skildring talar i allra högsta grad för sig själv.

Och eftersom jag i ett offentligt sammanhang, dvs i Kalle Linds podcast Snedtänkt (det mest delade avsnittet av podden hittills, till och med) satt frågetecken runt att en sång från Bordellmammas visor (1968) skulle ha framförts ett år tidigare, vill jag passa på att ta ett steg tillbaka på den åsikten. Att Rondex gav Bode uppdraget att göra LP:n berodde ju på att han redan framfört åtminstone åtminstone en av sångerna live. Vad säger att han inte hade skrivit flera av dem redan tidigare? Tvärtom finns det ju nu ett vittnesmål om detta.

Läs kapitlet här

Medan jag levde kan beställas från Adlibris eller som e-bok direkt från förlaget.

 

Johnny Bode-stipendiet till Elin-Louise Ahlberg

november 10th, 2016 by Gustaf

 

skarmavbild-2016-11-10-kl-22-32-55Vi skrev om detta på Facebook för ett tag sen, men det ska så klart stå här också. Årets upplaga av Johnny Bode-Delgadas stipendium, instiftat av honom själv, har tilldelats Elin-Louise Ahlberg. Stort grattis!

Läs mer om stipendiet och om Johnny Bode-priset (som alltså är ett annat pris) här.

Bom success i Malmö stad!

oktober 31st, 2016 by Gustaf

Så här drygt två veckor efteråt är det hög tid för en liten bildkavalkad från Johnny Bode-sällskapets höstmöte och efterföljande fest. Det blev en utmärkt helkväll. Lite som en småskalig version av stenuppsättnings-jippot 2013, kanske inte med samma historiska dignitet, men likafullt mycket trivsamt.gustaf-och-jocke

Två herrar i smokingskjorta värmer upp på förfesten. Ordförande G. Görfelt (t v) kör den klassiska outfiten rökrock och fez, medan J. Boberg (t h) har anammat Johnny Bodes rättegångsklädsel från 1962, dvs midnattsblå smoking, gymnastikskor och svarta goggles. En klädkod som går hem praktiskt taget överallt. (Extremt oklart varför den här bilden är upp och ner i vissa webbläsare, men inte i andra. Antagligen för att den är så oerhört crazy. Men klicka på den så blir den iaf rättvänd)

fregattenMötesdeltagare i Fregattens härligt brunmurriga miljöer, redan något suddiga så här tidigt på kvällen. Fr v Yacin Ameur, Henrik Påhle, Erik Alexandersson, Fredrik Tersmeden och Mikael Falk.

adrian-och-johannaKänslan för stil och klass var generellt sett mycket hög bland deltagarna denna kväll. Här Adrian Nilsson och Johanna Jerlehag

jan-och-rickardRickard Herrström och Jan Enebrink. Rickard arbetade som mentalskötare på Östra Sjukhuset i Malmö 1970 och träffade Johnny Bode som då hade en av sina maniska perioder och var intagen på ”Stormavdelningen”. Johnny höll hov i dagrummet, var oerhört dominant och också mycket kolerisk. På sitt rum hade han en packe med Bordellmammas visor-LP:s som han använde för att köpa tjänster av medpatienter och personal. Rickard fick en när han köpte cigaretter åt Bode, men har tyvärr förlorat skivan sedan dess.

Mona-och-stupor-2Festen förflyttade sig så småningom till en skum och ohemult varm lokal där grammofonerna gick varma och Johnny Bodes stämma ljöd i timtal på ett sätt som inte inträffar alltför ofta i publika sammanhang numera. Måna Rezaijoff och Stupor Schwärze stod för dj:ande, men många av skivorna hade olika JBS-medlemmar tagit med sig.

henrik-och-fredrik-2Henrik Påhle och Fredrik Tersmeden tolkade Johnny Bode på ett mycket förtjänstfullt sätt i En röd liten stuga i en grön liten skog och En herre i frack. Henrik gjorde även senare en underbart bisarr karaokeversion av Vackra Viran, där han till plastigt umpa-bumpa-komp iklädde sig rollen som teologie doktor och porrboksförfattare Per Meurling och piskade imaginära 16-åriga skolflickor med sin livrem.

  bengt-och-bosseEn annan rolltolkning genomfördes av dokumentärmakare Bo Sjökvist som framträdde som Johnny Bode, då han i sin psykos trodde sig vara den gamla adelsfröken Florence Stephens av Huseby. Ackompanjerad av Matti Ollikainen från Franska Trion sjöng Sjökvist/Bode/Stephens gay-eposet Vi två, vi är inte som de andra. Bengt Löfgren filmade insatsen som ska användas som illustration i den kommande dokumentärfilmen om Johnny Bodes liv, med arbetsnamnet Ingen tid för kärlek. Filmen beräknas ha premiär i början av 2017.

Under kvällen såldes merchandize för flera tusen kronor, ölen flödade och pipor, cigaretter och cigarrer bolmade så det stod härliga till. Nya medlemmar anslöt sig till sällskapet och Henrik Påhle deklarerade att karaoke till specialinspelade komp kommer att bli ett inslag på årsmötet. (Sista anmälningsdag med önskemål om vad man vill framföra är 1 december). På det hela taget mycket trevligt alltihop. Tack så mycket Malmö, vi ses igen!

Väl mött på Fregatten!

oktober 8th, 2016 by Gustaf

fregatten

Lokalen för nästa lördags möte i Malmö är nu bestämd. Det blir Fregatten på Föreningsgatan 87c som får äran att stå värd för Johnny Bode-sällskapets höstmöte 2016.

Mötet börjar kl 18.00. Vill du vara med, skicka gärna ett mail till info (at) johnnybode.com och berätta att du kommer. Då blir det lättare för oss att hinna uppdatera vår bordsbokning om det skulle behövas.

Efteråt blir det fest på en trevlig lokal där det förutom förfriskningar bjuds både stenkakemusik, liveframträdanden och allsång till dragspelsmusik med väl valda alster ur Johnny Bodes repertoar. För mer info om detta arrangemang, maila ovan nämnda adress.

Tidsenlig klädsel från 1900-talets mörkaste djup (1920-1975) uppskattas. Ta på din grällaste slips alternativt mest urringade klänning, sätt en röd nejlika i knapphålet och viska ”Vill du älska mig i oktober, lika mycket som i maj?”

Väl mött i Malmö!

Oktoberfest i Malmö!

september 22nd, 2016 by Gustaf

i-barenDet var tre år sedan sist, men nu återvänder Johnny Bode-sällskapet till Mästarens andra hemstad, metropolen i syd, Malmö! Den 15 oktober hålls medlemsmöte på en av stadens bättre(?) krogar under sedvanligt svullande och skroderande. På kvällen blir det sedan fest i en lokal där 30-talsmusik, inomhusrökning och höggradig berusning möts med den respekt och uppskattning dessa företeelser alltid borde röna.

På festen kommer det att bjudas musikunderhållning och även finnas t-shirts, pins, vita handskar och andra oundgängliga ting till försäljning.

Närmare detaljer om exakt tid och lokal kommer senare. Stay tuned!

Inget år utan en bok om Johnny Bode

augusti 29th, 2016 by Gustaf

För att ha varit död i 33 år, så fortsätter allas vår schlagercharmör att hålla sig i rampljuset. Precis som 2014 och 2015 är han nu aktuell i en ny bok. Förra gången var det en kokbok, men den här gången är det kanske en något mer förväntad publikation, nämligen en volym med det talande namnet Svenska svindlare och fuskare skriven av Fredrik Kullberg.

Kullberg intervjuades i TV4:s Nyhetsmorgon förra veckan, och Johnny fick ståta i ett mycket illustert sällskap, med stjärnor som Carmencita Rockefeller och Motala-greven Pertti Ylermi Lindgren. Se själv och njut:

Det hela är extra passande eftersom det i år är 100 år sedan Karl Vesterberg satte in en kontaktannons i Stockholms-Tidningen under signaturen Sol och vår. Ett jubileum värt att uppmärksamma!

För övrigt har det kommit fram nya rön angående bilolyckan i Ekebränna 1939. Se tillägg i  posten nedanför.

”Han skulle vara begravd i Laholm”

juli 19th, 2016 by Gustaf

Göran Roth, född 1929, egenföretagare i rörläggeribranschen, mc-fantast, skribent i tidningen MC-Veteranen, samlare, Halmstadskildrare med mera berättar i sin självbiografi Möte med människor och fordon bland annat om sitt stora intresse för motorcyklar och om sin uppväxt i Halmstads arbetarkvarter på Nyhem under 30- och 40-talen. En berättelse handlar om när den beryktade grammofonsångaren Johnny Bode plötsligt dök upp på gården där han bodde.

En sommardag i mitten av 30-talet kom den finaste bil som någonsin hade haft ärende in på vår gård. Den stannade framför det första huset, nr 11, och blev genast omringad av oss ungar. Krom och lack glänste i solen och den röda nummerplåten visade att detta inte var vem som helst som kom. Ut steg en man i 25-årsåldern, han var stiligt klädd, säkert lika fin som kungen. Men kungen var det inte för han var äldre, det hade vi sett på bild i tidningen. Mannen hade en ljus hatt, vit skjorta med vacker slips och en mörk kavaj med ljusa byxor. Hans svarta skor doldes nästan av något grått tyg (damasker). Mannen tittade sig runt om på oss barn och ett litet leende lyste upp hans ansikte. Hans blick stannade vid Valter Aronsson, en bildskön yngling som bodde i vårt hus. Mannen stack ned handen i sin högra byxficka och kom upp med en mängd silverpengar. Han plockade ut en hel enkrona som han räckte till Valter. ”Du får den här, säger den fina herren på stockholmska, du ska se till att ingen skadar min bil”. Sedan försvann han raskt in i huset.

Den okände mannen hade kommit för att uppvakta en grannflicka i huset, och vi barn var förstummade av den elegans och det självförtroende som mannen ingav. Bara detta att han stack ned handen i byxfickan för att strax komma upp med silverpengar med råge. Och bilen då! En alldeles ny bil som blänkte i solen och i bakrutan var det t.o.m en rullgardin av äkta tyg med vacker tofs i snöret. Tänka sig rullgardin av äkta tyg i en bil, när våra lägenheter inte hade råd med detta. Tidningar och gråpapper fick hängas upp för fönsterna när kvinnor och flickor klädde av sig för natten – fönstertittning var populärt bland yngre män där de stod i mörkret utanför.

Nyfikna kvinnor började samlas på avstånd i små grupper – ansiktena var vända mot bilen och det diskuterades säkert vad en sådan fin bil gjorde på vår gård. Den uppvaktande kavaljeren och grannens flicka kom ut och körde från vår gård. Identiteten på den fine herrn blev fastställd efter några dagar, det var artisten, grammofonsångaren och författaren Johnny Bode. Han återkom nästan varje kväll, med byxfickan full av silverpengar och en krona till Valter för att vakta bilen. Men en dag kom han inte mer och ryktet gick på gården att han hade omkommit i en bilolycka. Han skulle vara begravd på kyrkogården i Laholm.

50 år senare står det en liten notis i tidningen att Johnny Bode var död i Malmö. En bok blev skriven om hans liv och det gick där att läsa varför han blev borta från vår gård. Den fina bilen var köpt på växel i en annans namn. Johnny Bode som hade Hasse Ekman som bäste vän kom och gick i familjen Gösta Ekman den äldres hem där han passade på att lägga beslag på deras matsilver och andra föremål av värde som lämnades in på pantbanken för att få kontanter till ett högt leverne. Han blev anhållen och hamnade i domstol och blev dömd. Dörrar med lås på utsidan gjorde att han inte kunde besöka vår gård och han kom aldrig tillbaka.

Under kriget bodde han i Norge och underhöll den tyska militären med sin sång och musik och han blev utfryst i Sverige under resten av sitt liv.

Så långt Göran Roth och hans barndomsminnen av Johnny Bode. Ryktet om att Johnny omkommit i en bilolycka, som nämns i texten, kommer säkert från bilolyckan i Ekebränna mellan Våxtorp och Örkelljunga där Johnny efter ett framträdande i Båstad juli 1939 åkte med i en bil som frontalkrockade med en lastbil. Johnny klarade sig med lättare blessyrer men nöjesarrangören Hjalmar Magnusson som körde bilen avled av sina skador omedelbart efter ankomsten till Ängelholms lasarett.Ekebranna

Henrik Påhle, Johnny Bode-sällskapets emissarie i södra Halland och författare till denna text, vid backkrönet i Ekebränna utanför Våxtorp, Laholms kommun. Här kunde Johnny Bodes liv ha tagit slut den 15 juli 1939, när bilen han färdades i frontalkrockade med en lastbil. Bilens förare Hjalmar Magnusson dog, men Johnny klarade sig med lättare skador.

För att läsa fler vittnesmål om möten med Johnny Bode, klicka här, här, här, här eller här.

EDIT: Efter att detta skrevs kontaktades sällskapet av Jan-Erik Andersson, som kunde upplysa oss om att platsen där olyckan skedde inte var den på bilden, utan ett krön på den gamla landsvägen, som fortfarande finns kvar och går i närheten av den nyare. Så här skriver Henrik:

Jag ringde tipsaren Jan-Erik Andersson och han beskrev över telefon var olyckan skedde. Vi hade karta på Eniro framme samtidigt så jag vet nu exakt var. I ett backkrön som dessutom ligger i en kurva, där var det många olyckstillbud både före och efter olyckan med Johnny. Jan-Eriks morfar var med när olyckan hände, han var ute på byn med sina kompisar när de hörde smällen och de cyklade genast dit. Olyckan fick en notis i Hallandsposten, jag letade upp den på en repig mikrofilm på stadsbiblioteket här i Halmstad. De har inga möjligheter att kopiera på stadsbibblan, men kanske Hallandspostens arkiv har. Det vore nåt för bloggen!

Jag ska ta och köra ner till Ekebränna och ta en ny bild nu när jag vet exakt var den rätta platsen är.

/ Henrik