”Han skulle vara begravd i Laholm”

juli 19th, 2016 by Gustaf

Göran Roth, född 1929, egenföretagare i rörläggeribranschen, mc-fantast, skribent i tidningen MC-Veteranen, samlare, Halmstadskildrare med mera berättar i sin självbiografi Möte med människor och fordon bland annat om sitt stora intresse för motorcyklar och om sin uppväxt i Halmstads arbetarkvarter på Nyhem under 30- och 40-talen. En berättelse handlar om när den beryktade grammofonsångaren Johnny Bode plötsligt dök upp på gården där han bodde.

En sommardag i mitten av 30-talet kom den finaste bil som någonsin hade haft ärende in på vår gård. Den stannade framför det första huset, nr 11, och blev genast omringad av oss ungar. Krom och lack glänste i solen och den röda nummerplåten visade att detta inte var vem som helst som kom. Ut steg en man i 25-årsåldern, han var stiligt klädd, säkert lika fin som kungen. Men kungen var det inte för han var äldre, det hade vi sett på bild i tidningen. Mannen hade en ljus hatt, vit skjorta med vacker slips och en mörk kavaj med ljusa byxor. Hans svarta skor doldes nästan av något grått tyg (damasker). Mannen tittade sig runt om på oss barn och ett litet leende lyste upp hans ansikte. Hans blick stannade vid Valter Aronsson, en bildskön yngling som bodde i vårt hus. Mannen stack ned handen i sin högra byxficka och kom upp med en mängd silverpengar. Han plockade ut en hel enkrona som han räckte till Valter. ”Du får den här, säger den fina herren på stockholmska, du ska se till att ingen skadar min bil”. Sedan försvann han raskt in i huset.

Den okände mannen hade kommit för att uppvakta en grannflicka i huset, och vi barn var förstummade av den elegans och det självförtroende som mannen ingav. Bara detta att han stack ned handen i byxfickan för att strax komma upp med silverpengar med råge. Och bilen då! En alldeles ny bil som blänkte i solen och i bakrutan var det t.o.m en rullgardin av äkta tyg med vacker tofs i snöret. Tänka sig rullgardin av äkta tyg i en bil, när våra lägenheter inte hade råd med detta. Tidningar och gråpapper fick hängas upp för fönsterna när kvinnor och flickor klädde av sig för natten – fönstertittning var populärt bland yngre män där de stod i mörkret utanför.

Nyfikna kvinnor började samlas på avstånd i små grupper – ansiktena var vända mot bilen och det diskuterades säkert vad en sådan fin bil gjorde på vår gård. Den uppvaktande kavaljeren och grannens flicka kom ut och körde från vår gård. Identiteten på den fine herrn blev fastställd efter några dagar, det var artisten, grammofonsångaren och författaren Johnny Bode. Han återkom nästan varje kväll, med byxfickan full av silverpengar och en krona till Valter för att vakta bilen. Men en dag kom han inte mer och ryktet gick på gården att han hade omkommit i en bilolycka. Han skulle vara begravd på kyrkogården i Laholm.

50 år senare står det en liten notis i tidningen att Johnny Bode var död i Malmö. En bok blev skriven om hans liv och det gick där att läsa varför han blev borta från vår gård. Den fina bilen var köpt på växel i en annans namn. Johnny Bode som hade Hasse Ekman som bäste vän kom och gick i familjen Gösta Ekman den äldres hem där han passade på att lägga beslag på deras matsilver och andra föremål av värde som lämnades in på pantbanken för att få kontanter till ett högt leverne. Han blev anhållen och hamnade i domstol och blev dömd. Dörrar med lås på utsidan gjorde att han inte kunde besöka vår gård och han kom aldrig tillbaka.

Under kriget bodde han i Norge och underhöll den tyska militären med sin sång och musik och han blev utfryst i Sverige under resten av sitt liv.

Så långt Göran Roth och hans barndomsminnen av Johnny Bode. Ryktet om att Johnny omkommit i en bilolycka, som nämns i texten, kommer säkert från bilolyckan i Ekebränna mellan Våxtorp och Örkelljunga där Johnny efter ett framträdande i Båstad juli 1939 åkte med i en bil som frontalkrockade med en lastbil. Johnny klarade sig med lättare blessyrer men nöjesarrangören Hjalmar Magnusson som körde bilen avled av sina skador omedelbart efter ankomsten till Ängelholms lasarett.Ekebranna

Henrik Påhle, Johnny Bode-sällskapets emissarie i södra Halland och författare till denna text, vid backkrönet i Ekebränna utanför Våxtorp, Laholms kommun. Här kunde Johnny Bodes liv ha tagit slut den 15 juli 1939, när bilen han färdades i frontalkrockade med en lastbil. Bilens förare Hjalmar Magnusson dog, men Johnny klarade sig med lättare skador.

För att läsa fler vittnesmål om möten med Johnny Bode, klicka här, här, här, här eller här.

LYX-produkter nu till salu!!!

juni 26th, 2016 by Gustaf

Äntligen öppnar Johnny Bode-sällskapets webshop, styrd från en skum import/exportfirma med postboxadress i Malmö.

Våra första produkter till salu är dessa:

bodetshirtcalle

Exklusiv t-shirt i PREMIUMkvalitet, designad av JBS-medlemmen ”Polaren Per”  Mattsson, mannen bakom Den Gamla Skolan Tatuering Jönköping. (Det är även han som ligger bakom tatueringen på bilden, men den ingår inte i beställningen.)

Tröjorna finns i storlek S-XL och kostar 150 kronor INKLUSIVE frakt! Storlekarna är extra stora och generösa, för att passa välmående stadshotellscharmörer av alla kön.

Ytterst begränsad upplaga – skynda fynda!

Beställ via order@johnnybode.com

 

Där kan du också beställa denna skönhet, så vacker att man nästan börjar gråta:Ny pin reklambild

SUPEREXKLUSIV figurstansad medlemsnål i fyrfärg, tillverkad i Limhamn(!) Designad av Joakim Lindengren, mannen bakom odödliga seriehjältar som Krystmarodören och Kapten Stofil. Pris: ynka 50 kronor, även här INKLUSIVE frakt.

Givetvis kan man även beställa både t-shirt och nål för ett behändigt paketpris200 kronor.

Beställ, beställ, beställ via order@johnnybode.com

”Han badade med två tjejer i badkaret, det var en stor sak tyckte jag”

mars 13th, 2016 by Gustaf

Den här artikeln skrev jag redan sommaren 2014, efter att ha pratat med Peter Hellman i telefon. Han hade kontaktat oss via mail och jag tyckte det lät väldigt intressant. De flesta människor som skriver till oss med egna minnen av Johnny Bode har stött på honom i Malmö eller Lund under Bordellmammas visor-epoken i slutet 1960-talet eller början 1970-talet. Men Peter Hellmans berättelse handlar om Bode i Stockholm 10-15 år tidigare, när han umgicks med Peters far Jöns Hellman.

Att texten blivit liggande så länge beror på att Peter Hellman trodde att det skulle kunna finnas foton på Johnny Bode och Jöns Hellman och/eller korrespondens dem emellan. Men eftersom inget sådant framkommit så kör vi nu texten utan bilder. Den är intressant nog ändå.

/Gustaf Görfelt

 

Johnny Bode kanske inte badade i brudar och champagne, som han hävdade i sin sista intervju. Men han badade i varje fall med brudar och champagne, det kan Peter Hellman i Stockholm vittna om.

Peter Hellman är född 1952 och har livliga minnen av Johnny Bode från sin barn och ungdomstid. Johnny var nämligen god vän med hans far, Jöns Hellman, född 1909.

– Jag träffade Johnny Bode ett tjugotal gånger i slutet av 1950-talet och början av 1960-talet. De måste ha känt varandra sedan 30-talet, säger Peter Hellman.

Jöns Hellman kom från Norrköping och hade en bakgrund som något av en playboy.

– Min farfar ägde en textilfabrik och när han dog -34 ärvde pappa och farmor en hel del pengar. 5-6 miljoner, det var väldigt mycket på den tiden. Men min farmor hade ingen ordning på pengarna, utan de började rulla rätt ordentligt.

Det var motbokens tidevarv och spritsmugglingens guldålder. Peter Hellman tror också att det var i dessa sammanhang Johnny och hans pappa lärde känna varandra.

– Far seglade mycket och var ute till (estniska) Ösel och Dagö. De smugglade sprit, men det är väl preskriberat nu, haha. Johnny var med på någon av de där seglatserna. Han och pappa hade en viss jargong och han kallade alltid min far för ”Kapten Hellman”.

 

Om man läser Johnny Bodes (tämligen fantasifulla) självbiografi Brokiga förflutna från 1950 (finns att läsa här), så berättar han själv på sidan 27 att han runt 1929 hade kontakter med spritsmugglare. Kanske är Jöns Hellman rent av identisk med ”Smugglarkungen” som nämns där? Den dramatiska skildringen av båtjakt bland grynnor och skär behöver man inte nödvändigtvis fästa så stor tilltro till, det kan lika gärna vara en produkt av Johnnys fantasi.

Senare i boken dyker Jöns Hellman upp med namn, närmare bestämt i kapitel 10 (börjar på sidan 58). Där framgår det att Hellman och Bode tillsammans med en viss Arne Mehrens (som senare hade en kortare karriär som filmregissör innan han flyttade till Belgien) gemensamt hade anmält sig som frivilliga på Finlands sida i Fortsättningskriget 1941. Mehrens kom aldrig iväg, men Hellman och Bode gjorde det. Hellman som soldat, Bode som fältartist.

Johnny var med och skrev en revy i Åbo under vintern, men utvisades redan efter en kort tid av okänd anledning. Tillbaka i Stockholm gick han på den uttalat anti-nazistiske Karl Gerhards revy Tingeltangel iförd finsk uniform med ett väl synligt hakkors på bröstet. Enligt påstående skulle han också ha varit inne i Karl Gerhards, heilat och frågat om han fick spela upp en melodi, vilket han inte fick.

I pausen kom polisen och grep Bode. Han var försöksutskriven från mentalsjukhus men hade inte anmält sig till sin övervakare på en längre tid och till exempel inte meddelat att han åkte till Finland.

Skandalen och Johnny Bodes nazist-stämpel var ett faktum. Detta ledde i sin tur till att Johnny  kontaktades av Gestapo och värvades till det engagemang i Quisling-Norge som slutgiltigt kom att krossa hans schlagerkarriär.

Men vi spolar 10-15 år framåt i tiden, och återgår till Peter Hellmans berättelse:

 

På 1950-talet var Jöns Hellman bosatt i Stockholm och gift för andra gången. Han var inte längre lika förmögen, men fortfarande något av en nöjesprofil. Inte så förvånande kanske att Jöns och Johnny kom bra överens.

– Det var alltid mycket fest med Johnny, men det var det med min pappa också. Min far kunde Stockholms restaurangvärld rätt bra. Ofta träffades de på en krog som hette Gillet och låg i Klarakvarteren – vid dåvarande Brunkebergstorg, som inte finns längre. Gillet var både hotell, restaurang och teater. Povel Ramels Knäppupp-revyer spelade där, så det var mycket skådespelare och alla möjliga där. Jag minns att jag var med och satt under bordet, säger Peter Hellman.

Men det festades inte bara på krogar. Johnny Bode var också en återkommande gäst hemma i det Hellmanska hemmet.

– Han kom ofta sent och hade med sig folk. Minst en gång var han där med Nils Ferlin**, men ofta var det unga tjejer i 20-årsåldern. En gång badade han med två tjejer i vårt badkar, det var ju en stor sak tyckte jag då. Jag tror det var i början av 60-talet, när vi bodde i Årsta.

Att Johnny ofta dök upp i Stockholm berodde på att han hade en fast punkt i huvudstaden.

– Johnnys mor bodde på Gärdet så han var ofta där. Själv reste han runt väldigt mycket, man visste aldrig var han var riktigt. Han var nere i Skåne, nere i Österrike, en massa olika ställen, säger Peter Hellman.

50-talet och början av 60-talet var en tid av både med- och motgångar för Johnny Bode. I början av decenniet trodde han fortfarande att han skulle kunna försörja sig som affärsman. Medan hans fru Kerstin var kvar i Solna gav han sig ut på maniska affärsresor i Europa, framförallt till DDR, där han hade sin bas på Hotel Newa i Östberlin. Det hela slutade med personlig konkurs och utvisning.

 

Hemma i Sverige blev han 1953 inblandad i en stöldkupp mot en blind massör och abortör. Stölden avslöjades och marken brände plötsligt under fötterna på Johnny.

– Min far hjälpte honom till Arne Mehrens i Belgien**, säger Peter Hellman.

När svensk polis begärde honom utlämnad från Bryssel tog sig Johnny Bode vidare till Wien, där han strax inledde en lovande karriär som kompositör av film- och operettmusik. 1955 kom dock rättvisan i fatt honom, det blev utlämning till Sverige, rättegång och åtta månaders fängelse. Dessutom tog Kerstin ut skilsmässa.

När fängelsestraffet var avtjänat återvände Johnny Bode, eller Juan Delgada som han nu kallade sig, till Österrike där han strax gifte om sig med den 23 år yngre Inge Pelz. Nu inleddes en period av high life med flera framgångsrika operetter. Dock slutade det även denna gång med en kraschlandning: skandaler, hotellsmitningar, bankrutt och skilsmässa. 1961 återvände han till Sverige, pank och försedd med en blåtira.

Peter Hellman minns att han tyckte att Johnny Bode var en skojig gubbe.

– Absolut. Han var liten och ganska tjock, väldigt duktig på att sjunga och spela piano. Han kunde spela allt möjligt, han var väldigt all round. En naturbegåvning. Och det hände ju en massa saker när han var med, det var mycket dråpliga historier. Jag minns en epsiod från 60-talet. Man hade 1 maj-tåg som gick från Gärdet till Norra Latin. Då hade han en motdemonstration. En egen demonstration. Han gillade ju inte Socialdemokraterna.

 

En annan händelse, som inträffade på 1950-talet, höll dock på att orsaka en fnurra på tråden mellan Jöns och Johnny.

– Jag var väldigt ung när det hände, men jag fick det berättat för mig efteråt. Min far hade ju varit frivillig i Finska vinterkriget och Fortsättningskriget och Johnny stal en del av hans medaljer när han var hemma hos oss. Men jag tror far fick tillbaks dem. Han sa att han lånat dem. Far var lite förbannad… Johnny ville väl visa att han varit med i Finland, han pratade ju om saker som han inte riktigt varit med om ibland, eller gjort… Han hade en förmåga att överdriva om jag säger så. Han var ju mycket speciell, man visste aldrig vad som hände när han var med.

Trots denna incident så stod sig vänskapsrelationen mellan Johnny Bode och Jöns Hellman genom åren, och Johnny hörde ofta av sig.

– Han skickade kort vid jul och nyår, och det var telegram från Johnny till min far. När farmor gick bort skickade han telegram till begravningen och såna saker. De hade en relation. Johnny hade nog inte så många sådana, han hade ju bränt nästan alla. Jag tror att han hade stort förtroende för min far, de måste ha hittat varandra en gång i tiden.

Kanske var anledningen till att vänskapen höll att Jöns inte verkar ha lånat ut pengar till Johnny. Det var annars den vanligaste anledningen till att det skar sig mellan Bode och hans olika vänner och bekanta.

– Johnny hade ju aldrig så mycket pengar och hade han det försvann de rätt fort. Men jag har aldrig hört att han varit skyldig, utan det var nog mer att han blev bjuden när de var ute. Speciellt kan jag tänka mig att där i början, när min fars familj hade det gott ställt, så var det säkert far som betalade notan på restauranger och så.

 

När Johnny Bode återupptog sin karriär som porrförfattare efter hemkomsten till Sverige, så fick Jöns Hellman läsa de ännu opublicerade manusutkasten.

– Det var ju lite häftigt, man läste dem i smyg.Det var ganska stort stoff tyckte jag då, jag var ju väldigt ung, säger Peter Hellman.

Sedan kom Bordellmammas visor. En skiva Peter Hellman snabbt kom i kontakt med, trots att han bara var 16 år vid tidpunkten.

– Jag hade en kompis som var DJ, och många pratade om den. Johnny blev väldigt omtalad, i varje fall i min generation.

Vid den här tiden hade Peter Hellmans föräldrar skilt sig, och eftersom det var Johnny och Jöns som främst var vänner träffade inte Peter Johnny Bode något mer. Men han vet att Johnny och Jöns hade kontakt ända till slutet.

– Min pappa dog också 1983. Sista åren var ju Johnny i Skåne, och min far låg på sjukhus, men jag tror de hördes av.

 

Idag har Peter Hellman blandade känslor inför sin familjs band till den ökände skandalsångaren, inte minst med tanke på Bodes nazistiska engagemang på 1940-talet.

– Hade han haft rätt vägledning hade han kunnat bli en gudabenådad artist. Samtidigt… även min farfar var väldigt pro Tyskland. Man måste se saker i ett historiskt perspektiv. Det är lätt att säga när man sitter med facit i hand att det var helt vansinnigt, men det slog slint för Johnny. Han var ju på mentalsjukhus och satt i fängelse också.

För Jöns Hellmans del verkar inte Johnny Bodes försyndelser under kriget ha spelat så stor roll.

– Jag vet att Zarah Leander var hemma hos min far, hon bodde ju utanför Norrköping, så det var ju rätt mycket den typen av kontakter redan på fars sida. Han spelade även bridge med Putte Kock, det var lite olika kända personer.

Av naturliga skäl är Peter Hellmans barndomsminnen av Johnny Bode begränsade och dessutom uppblandade med saker han fått återberättat i andra hand. Men på frågan om han kommer ihåg något mer så drar han sig till minnes ytterligare en detalj.

– Han var väldigt pro Falköping. Min far var väldigt förtjust i Västerbottensost, men Johnny skulle alltid ha ost från Falköping. Det kommer jag ihåg.

Ost

 

*Nils Ferlin och Johnny Bode var vänner sedan 1940-talet. Efter kriget, när Johnny var totalt utfrusen av kulturetablissemanget, lät Ferlin honom tonsätta en rad dikter under pseudonymen Rickard Ritzi (läs mer om Bodes pseudonymer här).

**Efter intervjun med Peter Hellman tog jag kontakt med två av Arne Mehrens döttrar, för att höra om de också hade några minnen av Johnny Bode och/eller visste något mer om Mehrens och Bodes samröre. Det framgår av Ingmar Norléns böcker att Johnny stannade i Belgien några månader innan han drog vidare till Österrike där han fick jobb för musikförlaget Doblinger med att göra filmmusik och operett. Min misstanke var att Mehrens, med sitt tidigare engagemang i filmbranschen kanske hjälpte till att förmedla kontakten. Ingen av döttrarna visste dock något om förbindelsen mellan deras far och Johnny Bode. Det enda som framkom var att Arne Mehrens varken sysslade med film eller musik i Belgien.

Poddat och klart

mars 10th, 2016 by Gustaf

En hastig uppdatering mellan vabruari och SARS: det tidigare nämnda podd-avsnittet av Snedtänkt med Kalle Lind har nu publicerats. In och lyssna fort som attan här.

PS: För att tvinga mig själv att göra klart och publicera flera nästan färdiga saker lovar jag härmed att ni snart ska få läsa:

*Den sanna berättelsen om när Johnny Bode badade med brudar och champagne.

*En intervju med Johnny Bodes barnbarn.

*En annan intervju med journalisten Bosse Sjökvist, om arbetet med en tv-dokumentär om Bode.

*Samt, ifall rättighetsinnehavarna går med på det, ett utdrag ur Jacques Werups memoarer, där han skildrar en bisarr afton inkluderande en halvnaken Johnny Bode, en aspackad Siljabloo Nilsson, en tatuerad yngling kallad Blöffe samt den världsberömde gitarristen Jimi Hendrix.

PPS: Nu har 2015 års Johnny Bode-pristagare för första gången kommenterat sin utmärkelse. Så här skriver vår högt ärade medlem Mikael Falk:

Salut!
Jag lyssnade igår på podden Bokbanditerna, avsnitt 38, där Marcus Birro intervjuas om sitt skrivande med mera. Johnny Bode-priset nämns i några sekunder vid 48:30. (Fast programledarna säger Johnny Både, svårt med namn det där.)

Pristagarens kommentar om det är först lite trevande, men sedan skrattar han gott åt att JBS festade upp prispengarna själva och ”bjuder sig själva på en fylla”. Eftersom jag inte sett någon reaktion alls från denne pristagare, såg jag det som min plikt att meddela resultatet av denna lilla omvärldsbevakning.

Hälsningar
Mikael Falk
Stort tack för detta, Mikael!

Gott och blandat

februari 8th, 2016 by Gustaf

Uppdateringen här är inte alltid så uppdaterad. Men vad tusan, det här är ju ett sällskap tillägnat en gubbe som varit död i mer än 30 år och som mest intresserar sig för gammalt mög. Vem har bråttom?

I alla fall, här är lite som hänt sen sist:

Årets Johnny Bode-pristagare ”Kringlan” Svensson går på i samma ullstrumpor 2016 som 2015. Efter att en reporter på DN ringt och ställt frågor till klubbar som bokat hans nya föreställning Persona Non Grata twittrade Kringlan om ”hororna på DN Kultur” och avslutade ”FU” (fuck you). Detta ledde till att klubben 2Lång i Göteborg bokade av honom.

morgonpassetMorgonpasset i P3 upptäckte lite senkommet att Kringlan fått Johnny Bode-priset, och kommenterade detta med en stunds diskussion. Programledarna landade i slutsatsen att JBS verkade tycka att Kringlan var en ”skön snubbe”, vilket inte nödvändigtvis är sant. Å andra sidan verkade kunskaperna om ”Johnny Bodström”, som Kodjo Akolor kallade honom, inte heller vara så djuplodande. Men vem bryr sig om det, prima reklam! Lyssna här, snacket om Bode-priset kommer alldeles i slutet, efter 3 timmar och 17 minuter.

Dessutom kan meddelas att podd-avsnittet om Johnny Bode till Snedtänkt numera är inspelat. Kalle Lind meddelar att det kommer att göras tillgängligt för lyssning omkring den 10 mars.

När vi ändå håller på kan vi tipsa om att det finns Snedtänkt-avsnitt med en lång rad andra JBS-medlemmar tillgängliga. Hör t ex Gustaf Hulting prata om Småland, Fredrik Tersmeden diskutera lundensisk studenthumor, Fredrik af Trampe snacka osannolika kändisar och underliga radionämndsanmälningar (två olika avsnitt), Anna-Lena Lodenius bjuda på bisarr julmusik, Bosse Sjökvist berätta om svensk marknadsvarieté och Martin Kristensson presentera diverse bortglömda filmer. Clara Gustavsson (som visserligen bara är medlem i Ekmansällskapet, men ändå figurerat i dessa sammanhang) avhandlar 20- och 30-talets queer- och knarkkultur. Under våren väntas dessutom inte mindre än två avsnitt med David Nessle, som illustrerat JBS logotyp och var DJ på 100-årsjubileet. Han ska prata om cash in-låtar respektive associationshumor.

När man tänker på saken är det inte riktigt klokt hur många spirituella kufar som löst medlemskap till den här föreningen genom åren. Fantastiskt!

Unik Bode-film äntligen tillgänglig online

januari 25th, 2016 by Gustaf

Det finns bara två kända filmsekvenser med Johnny Bode, en från ett musiknummer i långfilmen Smålänningar (1935) och en från Sonoras grammofonstudio i journalfilmen Musik och teknik (1938). Båda dessa filmer gavs 2014 ut på dvd av Studio S i Den stora pilsnerboxen 2, som vi skrivit om här.

Nu finns dessutom, glädjande nog, Musik och teknik tillgänglig helt kostnadsfritt på nätet via Filmarkivet. Har du inte redan köpt dvd-boxen, så in och titta fort som sjutton här!

musikochteknik

Tipstack till Daniel Johansson, som tidigare även tipsat om avsnittet om Johnny Bode i dokumentären om Lapp-Lisa. Den kan du läsa mer om och även titta på här.

Johnny Bode-priset gör bom succes i massmedia

januari 19th, 2016 by Gustaf

I vanlig ordning följde massmedial uppmärksamhet på utdelandet av Johnny Bode-priset. Först och främst från pristagaren själv, som i likhet med Michael Brinkenstjärna 2013 blev mycket stolt.

Kringlan hann därför publicera nyheten både på Twitter och Instagram innan vi själva gjort det. Detta är dock helt i sin ordning. Pristagaren ska alltid hinna få priset hem innan det offentliggörs av sällskapet, så det är högst avsiktligt vi väntar lite. Mycket trevligt att han blev så glad! Herr Svensson diskuterade även såväl priset som Johnny Bodes person i (den återuppståndna) podden Alla mina kamraters morgonsändning dagen därpå.

Kringlans instagram

När pressmeddelandet väl skickats ut började även telefonerna ringa. Först ut var Kvällsposten, som vid det här laget börjar bli den tidning som skrivit mest om JBS  framfart. Sedan följde P4 Sjuhärad från Kringlan Svenssons hemstad Borås. Ordförande Görfelt intervjuades i kanalens eftermiddagssändning, efter att man först publicerat nyheten i telegramform på hemsidan.

Även Sydsvenskan skrev ett par rader på sin blogg och Borås Tidning gjorde en rewrite av Kvällspostens artikel. Slutligen omnämns priset på clickbait-siten Omni, som har den goda smaken att länka såväl till denna hemsida som till Johnnys wikipedia-biografi. Texten där är skriven av Jenny Åbonde, som vi hoppas är en släkting till Harry Åbonde.

Johnny Bode-priset 2016 till ”Kringlan” Svensson

januari 13th, 2016 by Gustaf

Johnny Bode-sällskapet ger 2016 års Johnny Bode-pris till komikern, författaren, kulturpersonligheten och f d barnprogramledaren Kristoffer ”Kringlan” Svensson, även känd som K. Svensson.

Priset delas ut till en artist eller kulturpersonlighet som under det föregående året agerat i kompositören, sångaren och skandalartisten Johnny Bode-Delgadas anda, på så vis att han eller hon trampat i klaveret, skapat en skandal eller på annat underhållande vis visat fräckhet och/eller ställt till det för sig själv och sin omgivning.

Priset består av ett diplom samt en summa pengar som Johnny Bode-sällskapet redan festat upp på en bättre restaurang. För Kringlan Svenssons del rör det sig om 4 044 kronor som sällskapet åt och drack gott för på Drottning Kristinas Jaktslott i Göteborg under sitt årsmöte den 5 januari. Kvittot har bifogats diplomet som vi skickat till Svensson. Dessutom skänker vi honom ett par vita handskar med Johnny Bode-sällskapets logotyp på.

Presentation av vinnaren:

KringlanKristoffer ”Kringlan” Svensson har sin bakgrund i stå upp-komiken, men har även gjort tv, radio och på senare år skrivit flera böcker. Han har varit manusförfattare till en rad humorprogram i tv, programledare för Pang Prego och Funky Town i P3 samt regelbundet medverkat i Tankesmedjan i samma kanal. För Sveriges Television har han programlett barnprogrammen Gabba gabba, Kringlans semester samt Sommarlov säsongerna 2011-2013.

På nätet har Svensson varit en av initiativtagarna till humorsiten Rikets sal och medverkat i eller lett ett antal podcasts, till exempel Crazy Town, Ett starkt skämt och Lilla drevet. Tillsammans med Kalle Lind har han skrivit böckerna Blandfärs och Smutstvätt och med Nanna Johanson Drottningen av Rottnevik och Omänniskor. Den sistnämnda titeln är första delen i en planerad fantasytrilogi.

Som komiker har Kringlan gjort sig känd för att balansera långt ut i den goda smakens gränsmarker och hans karriär har kantats av kontroverser.

2013 fick han sluta som barnprogramledare i Sommarlov efter att han beskrivit sig själv som drogliberal.

Under 2015 gjorde han vid flera tillfällen hätska utfall mot olika personer på twitter med könsord och hot. I november gick det hela helt över styr när han medverkade i podcasten Alla mina kamraters direktsända morgonsändning. Kringlan kom till studion direkt från en festnatt, kraftigt berusad och utan att ha sovit. Han var vansinnigt upprörd över en recension av hans och Nanna Johanssons fantasyromanen Omänniskor som Victor Malm skrivit i Aftonbladet. En ström av hot riktades mot Malm. Även Aftonbladets kulturredaktör Åsa Linderborg hotades med grovt sexuellt våld. Eftersom Aftonbladet ligger bakom podden Lilla drevet såg Kringlan det som ett svek att tidningen publicerat recensionen.

Attackerna fick till följd att både Aftonbladet och Sveriges Radio omgående bröt allt samarbete med Svensson. Rabén & Sjögren deklarerade att de inte tänkte ge ut de återstående två delarna i Kringlans och Nanna Johanssons fantasytrilogi, och ändrade sig inte förrän Johansson meddelat att hon tar över projektet själv. Akademibokhandeln slutade sälja Kringlans böcker och Malmö Stadsteater strök allt material han bidragit med i en revy. Åhléns bröt sitt reklamsamarbete med Alla mina kamrater och ett par dagar senare förklarades podcasten nedlagd.

Över en natt förlorade Kringlan Svensson alla sina födkrokar. Nöjesguiden utnämnde honom till ”Sveriges mest arbetslösa man”. Han uttryckte viss ånger, men kom inte med några direkta ursäkter. I Stockholm satte någon upp anti-Kringlan-affischer på stan med texten ”Ingens kamrat” och ”No more rape jokes”. Kringlan lät sig dock inte nedslås, utan signerade affischerna och sålde dem på Tradera för 15 000 kronor. För pengarna meddelade han sedan att han köpt en fotsid kaninskinnspäls.

Juryns motivering:

Ingen kulturpersonlighet har under 2015 så grundligt skjutit sin egen karriär i sank som Kristoffer ”Kringlan” Svensson, även känd som K. Svensson. Hans status som frilans utan anställningstrygghet gjorde att alla arbetsgivare omedelbart kunde borsta bort honom som en wienerbrödssmula på kavajslaget efter de offentliga hoten mot recensenter och arbetsgivare.

Det komiska inslaget Kringlan-affären är kanske inte så stort, men den totala utfrysningen ur svenskt kulturliv där till och med bokhandlar slutat sälja hans romaner, för utan tvivel tankarna till Johnny Bodes glansdagar. Kringlans motdrag att sälja signerade hataffischer mot sig själv på auktion och döpa sin nästa produktion till ”Persona non grata” visar samtidigt på en högst Bode-artad attityd. Johnny Bode-sällskapet är övertygade om att han inom kort kommer att vara tillbaka i rampljuset för att ställa till ny förtret för andra och bekymmer för sig själv.

JB-Priset 2016

Tack för festen Kringlan, det smakade utmärkt!

PS. Här kan du läsa mer om priset och om tidigare pristagare.

PPS. Kringlan mottog priset via post tidigare idag och har på Instagram och Twitter uttryckt sin stora förtjusning, precis som Michael Brinkenstjärna gjorde 2013. Detta glädjer naturligtvis Johnny Bode-sällskapet extra mycket.

Nytt år, nya dumheter

januari 1st, 2016 by Gustaf

Då skriver vi onådens år 2016. Och om bara fyra dagar är det tid för Johnny Bode-sällskapets årsmöte. Enligt seden äger det rum på trettondagsafton, så att alla deltagare kan fira Johnnys födelsedag dagen därpå med att vara bakfulla.

I år sker sammankomsten på Drottning Kristinas Jaktslott på Otterhällan i Göteborg. Samma ståtliga byggnad där vi hade vårt första årsmöte 2010, men där vi inte varit i JBS-sammanhang sedan dess. I normala fall sker som bekant alla möten på krogen, men eftersom det står allsång på programmet denna gång tänkte vi att det var bra med en egen lokal. Man vill ju inte bli utslängd innan man hunnit till desserten. Sällskapets egna allsångsführers, styrelseledamöterna Henrik Påhle och Torvid Fant har legat i hårdträning. Lyssna bara på detta:

Mötet börjar 18:00 och hugade deltagare bör ta med sig egen dryck, samt kontanter. Kvittot för inköpet av drycken bör också medtagas. Mat beställer vi till Jaktslottet enligt den beprövade julskinke-metoden.

Bland mycket annat kommer årets Johnny Bode-pristagare att avslöjas. Spänningen är i vanlig ordning olidlig!

Medlemmar har fått kallellse till mötet, men även nya aspiranter är välkomna. Är du intresserad av att medverka, släng bara ett mail på info (snabel-a) johnnybode.com och dyk upp. Prålig klädsel, gärna från herr Bodes egna tidevarv (välj själv 1920-1970-tal) uppmuntras!

Förresten, här är några ytterligare internet-tips i väntan på årsmötet.

Först en reklamsnutt för den tidigare nämnda kokboken:

Sedan kan vi även nämna den märkliga sångkonstnären Lessebos-Elvis som nyligen gjort insjungningar av flera Johnny Bode-låtar, i vissa fall med förändrad text. Timmerflottar-Sixten har till exempel blivit A-lagar-Sixten. Har du känsliga öron (och då menar vi det i uttryckets alla bemärkelser, du kanske exempelvis har absolut gehör) är varning härmed utfärdad.

 

Johnny Bode goes podd

december 14th, 2015 by Gustaf

Att Kalle Lind förr eller senare skulle beröra Johnny Bode i sin podd Snedtänkt var kanske inte helt otippat. Lind har i radio, böcker och blogg under ett antal år borrat sig allt djupare ner i sin fascination för svenskt kulturliv ca 1960-1990, med speciell inriktning på a) udda fenomen och b) gubbar. Bäddat för Bode, med andra ord.

Nu har Lind tillsammans med journalisten Johan Bohlin gjort ett poddavsnitt om könsrock, där Johnny Bode figurerar som en av denna brokiga genres urfäder. (På samma sätt som i Kobras könsrocksspecial 2011. ((Omskriven här när det begav sig.)) Detta tv-program berörs även i podcasten. Meta!).

I sammanhanget kan nämnas att undertecknad först var tillfrågad att vara intervjuperson/bollplank/bisittare, men tackade nej. Främst på grund av bristande tid, men även för att jag kände att könsrock i allmänhet inte riktigt är min tepåse. Uppenbarligen kan det löna sig att vara svårflörtad ibland, för nu har herr Lind återkommit med erbjudande om att spela in ett poddavsnitt enbart om Johnny Bode. Detta kunde jag förstås inte tacka nej till och inspelning planeras nu i slutet av januari 2016.

Kalle Lind

EDIT: Lyssna på poddavsnittet här.