Author Archive

Årets julklapp 2019 är här!

oktober 30th, 2019 by Gustaf

OBS! SLUTSÅLT! Nu är alla 100 jubileumstallrikar krängda. Grattis till er som kom över en! Ni andra får vänta till 20-årsjubileet, eller något annat tillfälle när vi känner att det kan passa med lite limiterat prydnadsporslin. Så skicka inga fler pengar, då får ni skylla er själva!

———————————————————————————————————-

Nu är den äntligen här. Minnestallriken Johnny Bode-sällskapet 10 år.

En raritet som ökar i samlarvärde. En sann prydnad för varje respektabelt hem. 18 cm i diameter. Vitrinskåpets stolthet!

Endast 100 numrerade exemplar har tillverkats av Elgporslins anrika fabrik i Småland. Flera dussin av dessa har redan sålts till trogna medlemmar genom intern marknadsföring, mygel och mutor. Men nu vill vi även ge resten av världen chansen. Först till kvarn gäller!

Är du intresserad av att få tallriken med posten så sätt in 100 spänn för tallriken + 79 spänn för frakt, alltså 179 kronor, på bankgiro 415-6683.

Skicka sedan ett mail till info (at) johnnybode.com där du berättar att du betalat samt uppger namn och postadress. Med lite tur får du sedan den delikata minnestallriken levererad i sitt väl skyddande emballage med posten.

Har du däremot tålamod och kan vänta så kan du få din tallrik på Johnny Bode-sällskapets årsmöte i Göteborg på trettondagsafton 2020. Och då slipper du också fraktavgiften på 79 spänn … samt risken att Karl-Bertil Jonsson kastar din tallrik i stengolvet på PostNords fragila avdelning.

Jubileet i bilder 3: Tidernas skiva

oktober 8th, 2019 by Gustaf

Det har varit en intensiv höst, full av swingerspartyn, internationella succéframträdanden och flykter från polis och ekobrottsmyndighet. Därför har uppdateringarna här på sidan blivit lite oregelbundna.

Men nu blickar vi tillbaka till sommarens glada dagar och minns en lördag i augusti då hattarna var i luften och klackarna i taket.

Festen ägde, som tidigare nämnts, rum på Restaurang Wega på Malmöhus slott. Här dukades ett äkta skånskt smörgåsbord upp, i sann Bock i örtagård-anda. Givetvis kompletterat med skånsk lager, Skåne-brännvin och Piratens besk.

Deltagarna var drygt 50 till antalet, och utgjorde ett tvärsnitt av Sveriges subkulturella elit. Många av dem personer som själva gjort insatser i kampen för Johnny Bodes hågkomst, som till exempel Kalle Lind och Mattias Enn.

Eftersom den subventionerade festen ägde rum på frånvarande medlemmars bekostnad var stämningen mycket god.

Som man kunde förvänta sig var snapsvisorna snart igång, när den ene skönsångaren efter den andre tog ton, bland dem estradörer som Fredrik Tersmeden, Christina Meehan-Lång och Hasse Nilsson. Den sistnämnde medaljör i snapsvise-SM och författare till över 300 egna alster.

Ätandet och drickandet interfolierades också med flera tal. De flesta glada, men tyvärr också det tidigare nämnda mycket dystra budet om Grosshandlare Lindbergs bortgång, som följdes av en tyst minut.

Nåväl. Så småningom var tallrikarna tomma och magarna (och deltagarna) fulla. Nu började det bli dags att lura av folk pengar. Ett första steg togs av den unge och framstående konstnären Loke Berg, som auktionerade ut en tavla med kärt motiv.

En hetsig budgivning tog fart, men till sist kunde en stolt Hans Gustafsson avtåga med det åtrådda objektet under armen, medan herr Berg glatt stoppade 1 300 kronor (eller om det möjligen var östtyska mark) i plånboken.

Därpå: dags för musik. Juan Delgadas Salongsorkester intog scenen och hade publiken helt i sin hand från första takt. Allsången var ett faktum när skabrösa schlagers fyllde luften, och fick såväl krogpersonal som festdeltagare att emellanåt kippa efter luft med tårade ögon.

I slutet av framförandet fick ordförande Görfelt feeling och sabrerade en flaska cava med en förskärare, eftersom han slarvigt nog lämnat sabeln hemma.

Musikunderhållningen var naturligtvis inte slut med detta. Två stjärn-DJ:s, Stupor Schwärze och Mats Rehle, båda med bakgrund i Malmös 78-varvssällskap, hade flugits in från franska rivieran (Nizza) och underhöll med en kavalkad av klassiska svenska vax under hela kvällen. Sällan har man sett en berusad folkmassa bli så uppspelt av melodier som ”Köp inte en zebra” eller ”Aclutti busch boosch bumpa Albertina”.

Från den här punkten blev dekadensen alltmer vildsint. Vi låter bilderna tala för sig själva.

Det sista tydliga minnet är att stämningen blev hotfull när lamporna tänts, musiken tystnat och våra DJ:s ville ha betalt.

Skärmytslingen kunde dock avblåsas med hjälp av några kvarlämnade plånböcker och lokalen utrymdes en stund efter midnatt.

Efterspel: Dagen därpå fick ordförande Görfelt återvända för att hämta kvarglömda pinaler – en spatserkäpp, en vit scarf och ett par vita handskar. Kanske det mest värdiga vrakgodset någonsin. Lämpligt nog tillhörde också allting honom själv.

Summa summarum, ett mycket väl genomfört jubileum. Nu siktar vi mot nya höjder av uselhet. Närmast på årsmötet i Göteborg den 5 januari 2020!

Jubileet i bilder 2: Styrelsens excesser

september 3rd, 2019 by Gustaf

En viktig anledning till att hålla festen var, förutom att fira att sällskapet funnits i tio år, att göra av med medlemmarnas pengar.

Johnny Bode-sällskapet har nämligen varit alldeles för dåligt med detta, vilket strider helt mot sällskapets anda och intentioner. I stället har pengar samlats på hög på bankkontot, och banken har alltmer enträget börjat uppmana oss att skaffa organisationsnummer och registrera oss hos Skatteverket.

Detta kommer vi självklart ALDRIG att göra! I stället ska pengarna användas till fest och befängda dumheter, gärna i kombination.

Vi började med att hyra in en dekadent orkester (mer om denna i senare inlägg) frakta den till Malmö och inkvartera medlemmarna på Hotell Astoria, där även delar av styrelsen bodde.

Detta ser ut som ett hotell Johnny Bode skulle smita från räkningen på.

Dessutom bestämdes det att styrelsen behövde göra en värdig entré på festen, som anstår dess upphöjda ställning.

För detta ändamål hyrdes det yppersta inom vulgär lyx, en leopardmönstrad limousin.

Notera särskilt cyklisternas avundsjuka blickar.

Limon var för tydlighetens skull även försedd med föreningens emblem, så att alla plebejer på den pågående Malmöfestivalen skulle förstå vilka det var som gled förbi dem när de stod och idisslade sin langos.

(På bilden nedan kan ni dessutom se prototypen till den minnestallrik i begränsad upplaga som tagits fram till jubileet. Tyvärr blev inte de resterande tallrikarna färdiga i tid, men de kommer så småningom.)

Styrelsemedlemmarna Henrik Påhle, Fredrik Tersmeden och Gustaf Görfelt fick förstärkning av den nye rekryten Joakim Wille (t v). Kvartetten packade in sig i limon, varefter den rullade i väg genom stadens gator.

Ett syfte med limousinen var förstås att bara glida runt och vara fräsig. Men vi ville även ha ett uppdrag.

Plan A var att hämta sällskapets grand old lady Lillemor Dahlqvist från hennes boende för att frakta henne till festen, men när Lillemor redan kvällen innan kunde meddela att hälsan satte stopp gick vi över till plan B.

Den mångårige JBS-medlemmen Bo Fureby plockades därför upp på annan adress och tillsammans färdades vi söderut, ivrigt skålande och med jukeboxen i bilen inställd på idel hits från stenkakornas gyllene epok.

Sekreterare Tersmeden mest korrekt klädd av alla passagerare, i matchande basker.

Efter en stunds nåddes trippens sydspets: Limhamns kyrkogård. Här klev vi ur, tillsammans med den vackra krans som Bo Fureby (florist till yrket) förfärdigat.

Kransen placerades vid Johnny Bode-Delgadas minnessten, som JBS lät installera intill minneslunden den 25 juli 2013.

När detta uppdrag var fullgjort öppnade sig himlens portar och deltagarna kastade sig in i limousinen vars mycket sympatiske chaufför Anders satte kurs på Malmöhus.

Under tiden stod övriga festdeltagare och väntade vid vindbryggan. De fick vänta extra länge eftersom styrelsen var fashionabelt sen.

När regnet kom kunde de söka skydd i portvalvet, och i sann scoutanda var de flesta förberedda på nödsituationer.

Så kom då den stolta stunden. Styrelsen anlände och hälsades av Nobelfanfar och massornas jubel.

Efter detta började själva festen. Men bilderna därifrån får ni vänta med att se till nästa inlägg.

PS: En film på styrelsens ankomst kommer att bifogas här inom kort.

Jubileet i bilder 1: Stadsvandringen

september 1st, 2019 by Gustaf

Så här tre veckor efteråt börjar kanske minnena bli dimmiga (om de inte var det redan från början) och det är hög tid för en bildkavalkad från den magnifika jubileumsfesten i Malmö.

I stället för att göra ett enda gigantiskt inlägg med en ziljard bilder, så väljer vi att göra flera olika med temaindelning från dagens olika moment.

Bilderna i detta och följande inlägg är tagna av Fredrik Tersmeden, Henrik Påhle, Gustaf Görfelt, Håkan Nordstrand och eventuellt några fler personer som vi glömt bort.

Vi tar det i kronologisk ordning och börjar med en serie bilder från stadsvandringen under dagen.

Vandringen var skapad av sällskapets sekreterare Fredrik Tersmeden och hans eminente vapendragare Mikael Falk. Tyvärr var Mikael förhindrad att delta, men Fredrik genomförde själv guidningen med den äran. Det var en strong prestation, eftersom vandringen tog 2,5 timme och genomfördes i högsommarvärme.

Rundturen tog sin start vid centralstationen och slingrade sedan hit och dit genom centrala Malmö.

Tersmeden och Falk hade dels letat upp alla tidigare kända kopplingar mellan Bode och Malmö från Ingmar Norléns och Bengt Nyquists böcker, Jacques Werups memoarer etc, men Fredrik Tersmeden presenterade också flera tidigare helt okända guldkorn.

Eftersom dessa upptäckter är tänkta att publiceras som artiklar här på sidan framöver, kommer vi inte att gå in i detalj på vad som sades i det här inlägget. Idéer om att göra ett tryckt häfte av hela vandringen har också dryftats, den som lever får se.

Ett överraskningsinslag var den gamle nöjesprofilen Lars Hector, som drivit flera legendariska etablissemang i Malmö, bland andra nattklubben Club Trocadero.

Han berättade om hur han drev restaurang Tunneln (nuvarande Mayfair Hotel) 1969, när Johnny Bode med entourage gjorde entré en kväll.

Ingen skandal inträffade, men Hector drog sig till minnes att sällskapet förutom av Johnny Bode och Lillemor Dahlqvist utgjordes av en samling mycket voluminösa och högljudda män, med Johnny som den mest högröstade. ”Han var medelpunkten, det var ingen tvekan om det. Det är roligt att ha fått se honom i verkligheten.”

Värmen var som sagt stark. Därför var det tursamt att sekreterare Tersmeden medfört en kylväska full med öl, som ordförande Görfelt fick rulla på en pirra genom Malmögatorna. I höjd med porrförlaget Rondex mycket hemliga adress öppnades skattkistan och vandrarna kunde läska sina torra strupar.

Fler och fler människor anslöt efter hand, och i vanlig ordning utgjorde publiken en brokig samling. Bland de tappraste fanns 50-årsjubilaren Lars ”Gasen” Magnusson (ej på bild) som genomförde hela vandringen i frack, komplett med vita handskar.

Väderprognosen var extremt darrig in i det sista, med risk för kraftiga skurar, vilket förklarar att en och annan vaxad jacka eller keps skymtar bland hawaiiskjortorna i publiken.

Till sist nådde vandringen sin slutpunkt, vilken var den samma som Johnny Bodes slutpunkt i livet, nämligen hans sista adress på Fågelbacksvägen 23A. Här vidtog närmast hysterisk fandom, när deltagarna turades om att fotografera sig framför porten och även trängde in i trapphuset och ringde på dörren till själva lägenheten.

Till lycka (eller kanske olycka?) för lägenhetsinnehavaren var denne inte hemma (alternativt vägrade att öppna) och fick därför aldrig veta vilken historisk bostad som hen lever i.

Efter denna värdiga klimax skingrades sällskapet för några timmars paus och andra aktiviteter. Fortsättning följer.

In memoriam: Grosshandlare Lars-Olof ”Lola” Lindberg 1958 – 2019

augusti 27th, 2019 by Gustaf
Lola på pilsnerfilmspicknick 2014 tillsammans med ung förmåga från Johnny Bode-sällskapet .

På Johnny Bode-sällskapets 10-årsfest den 10 augusti (som kommer att få ett eget inlägg inom kort) nåddes vi av ett sorgligt besked. Lars-Olof ”Lola” Lindberg hade gått bort samma dag, efter en kort tids sjukdom.

Lola var, i det parallella universum där även JBS existerar, mest känd under sitt kulturhjälte-alias Grosshandlare Lindberg. Den drivande kraften och mångårige ordföranden i Thor Modéen-sällskapet TOFS (Thor Odert Folke-sällskapet), en förening han även själv varit med och grundat.

Det speciella med Lola var inte bara den glädje han spred, utan också den värme han utstrålade. Han var en extremt trevlig och sympatisk man som alltid ansträngde sig extra för sina medmänniskor. Dessutom väldigt rolig.

Jag (Gustaf) lärde först känna Lola 2011, efter att vi haft viss kontakt på nätet. Lola och hans fru Anja hörde av sig när de var i Göteborg eftersom deras då tonåriga söner skulle gå på Metal Town. Det slutade med att Lisa och jag blev bjudna på en hel kvälls cocktaildrickande på Skojarebacken.

Året efter dök Lola och Anja upp igen på Johnny Bodes 100-årsjubileum, tillsammans med diverse representanter för TOFS och det närbesläktade Ekmansällskapet.

Jag hade bett Lola att hålla låda medan Lillemor Dahlqvist bytte om i mellanakten av sitt nummer. I min förvirring sa jag att han skulle hålla på i 10 minuter, en alldeles för lång tid. Men Grosshandaren intog scenen utan betänkligheter och höll ett långt anförande som avslutades med att han ivrigt påhejad av publiken sjöng ”Jag är en äkta mexikanare”, komplett med viftande med eldgaffel.

Foto: Anna-Lena Lodenius

Senare på kvällen blev jag gripen av polis på scenen medan Grosshandlaren läste upp krav på att JBS skulle ersätta familjen Ekman för matsilvret som Johnny Bode hade stulit 1935, ett krav som med ränta och inflation under årens lopp ökat från 19 kronor och 12 öre till 29 086 kronor och 14 öre!

Så småningom lyckades vi dock reda ut detta intermezzo och genom åren blev det upprepade kontakter, dels mellan JBS och TOFS (Lola var dubbelorganiserad), men också då och då rent privat när Lisa, jag och barnen träffade Anja och Lola. Antingen när de var i Göteborg eller vi var i Stockholm.

Till exempel langade jag och Bosse Sjökvist öl åt TOFS när de åkte Blå Tåget ToR och enbart stannade en timme på Hotell Eggers i Göteborg, varefter de påbörjade resan tillbaka till huvudstaden igen.

En annan gång gav Lola vår familj en privat guidning av Johnny Bodes tidigare bostad på Valhallavägen 66, följt av en sväng förbi den före detta Ekmanska våningen.

Genom en märklig slump hade Lola sin arbetsplats på samma adress som Johnny Bodes före detta bostad.

Anja och Lola var också en stor anledning till att flera av de absolut bästa pilsnerfilmerna (och samtidigt hela Johnny Bodes filmografi) återutgavs i flera dvd-boxar, inte minst för att de sponsrade projektet med betydande belopp. En sann kulturgärning!

Förra året gästade Lola JBS årsmöte i Göteborg, där han var som en ostoppbar maskin med sin påse med dåliga vitsar och sitt sprudlande humör.

Senare, på sommaren, deltog han och Anja på Johnny Bode-sällskapets picknick på Långholmen, och dagen därefter mötte Lola mig och den övriga familjen (som inte hade varit med på picknicken) för en fika. Det blev sista gången vi sågs.

Lola och Anja på Långholmen 2018.

För den som vill höra Lars-Olof Lindberg i sitt esse och samtidigt få en känsla för hur han var, rekommenderas det avsnitt av podden Snedtänkt där han och Kalle Lind pratar pilsnerfilm.

Det var också Kalle Lind som höll talet på jubileumsfesten och berättade den tragiska nyheten att Lola ryckts bort, bara 61 år gammal.

53 personer höll en tyst minut och utbringade sedan en skål följt av ett kraftfullt ”Jo, jag menar det!”, Grosshandlarens ständiga catch phrase i Thor Modéens anda.

Därefter spelade festens DJ:s ”Jag är en äkta mexikanare” på stenkaka, och jag var tvungen att gå in på toaletten och gråta lite.

Du var verkligen en äkta mexikanare, Lola. Vi saknar dig redan!

Alla tankar och det djupaste beklagande till Anja och hennes och Lars-Olof söner.

LÄS MER: Sunkit: Tack för allt, Lars-Olof ”Lola” Lindberg

Alla detaljer om LYX-festen!

juni 25th, 2019 by Gustaf

Vi kan nu avslöja ännu fler rafflande detaljer om Johnny Bode-sällskapets 10-årsjubileum den 10 augusti.

Som tidigare nämnts slår vi upp portarna på Restaurang Wega i Malmö klockan 17.45 på kvällen (läs mer längre ner).

Men redan tidigare på dagen bjuds det på en helt unik aktivitet, nämligen

MALMÖSTADSVANDRING I JOHNNY BODES FOTSPÅR

Att Johnny Bode tillbringade merparten av de två sista decennierna av sitt liv i Malmö vet nog de flesta Bodeentusiaster. Men mer exakt var i Malmö? Och hur?

Medlemmarna Fredrik Tersmeden och Mikael Falk har snokat runt och kartlagt vår hjältes malmöitiska antecedentia, och erbjuder på grundval av detta en stadsvandring som en extraaktivitet på eftermiddagen samma dag som sällskapets jubileumsfest, d v s den 10 augusti. 

Här kommer ni att få se ett antal av de platser där Bode bodde, men också till exempel var han tog båten till Köpenhamn; var systembolaget låg där han emellanåt gick och handlade i amiralsuniform; var han spelade in skivor för ett bolag med affärsidén att gå back och hur långt taxin behövde köra med de flaskor Gula änkan han låtit Jimmie Hendrix beställa från Savoy.

Vart åkte Johnny Bode egentligen färdtjänst? Snart får du veta.

Ja, ni kommer till och med och få se var utgivaren av Bordellmammas visor, porrförlaget Rondex – annars alltid dolt bakom en anonym boxadress – hade sina lokaler.  

PRAKTISKA DETALJER

Vandringen är gratis och öppen för alla medlemmar i sällskapet, men antalet deltagare är av logistiska skäl satt till högst 30 (guider och funktionärer från styrelsen oräknade) – först till kvarn gäller! Anmälan görs på e-post till fredrik.tersmeden (at) legal.lu.se . Alla anmälda kommer att få mejlsvar med bekräftelse om man fått plats eller inte. 

Vandringen avgår kl 12.30 från Malmö Centralstations gamla huvudentré västerut mot Skeppsbron (se bild) och beräknas ta 2,5 à 3 timmar. Se till att ha ätit en stadig brunch innan! 

Här tar stadsvandringen sin början.

Vid värme: medtag dryck. Vid regn: medtag regnponcho (30 uppfällda paraplyer blir kaos).

Det går naturligtvis bra att delta i vandringen utan att gå på kalaset på kvällen (och vice versa), men varför skulle man vilja det?

MER OM KVÄLLEN

Restaurang Wega är belägen på Malmöhus slott, en byggnad som gått från palats till fängelse till kulturinstitution under sin 500-åriga existens. Högst passande för ett sällskap som detta

Kvällens skånska slott och herresäte.

Aftonens begivenhet börjar med samling på vindbryggan till Malmöhus från k 17.45, där alla medlemmar kan få bevittna ett spektakel medan de tar en hutt från sina fickpluntor och blir lite varma i kläderna.

Klockan 18 eller kort därefter går vi i samlad tropp in på Wega.

Där bjuder vi alla medlemmar på kostnadsfri musikunderhållning av DJ:s från Malmös 78-varvssällskap som snurrar de senaste heta stenkakorna, samt liveshow (hepp!) av Juan Delgadas Salongsorkester . (Zarah Leander var bokad men har hoppat av, en stämning är att vänta!)

Till detta extraordinära framträdande erbjuder vi också ett subventionerat smörgåsbord med stora vegetariska inslag, men också klassiska fisk och kötträtter, följt av kaffe och kaka, allt till det facila priset av 300 kronor. Det egentliga priset är alltså högre, men Sällskapet rabatterar. Inget knussel!

Slutligen kommer det givetvis också att finnas en välfylld bar, där gästerna kan förse sig bäst de kan, om de bara lyckas hitta på sätt att få bartendern att missa betalningen.

Festlokalen. Ännu ovetande om vad som väntar.

Klädsel: uppklätt till tänderna. Nu är det flott som tusan, ren Kammersängerklass, så spara inte på krutet.

Det går bra att anmäla sig till jubileumsaftonen redan nu om man vill, se instruktioner nedan. Vill man hellre vänta så går det också bra, men vi vill flagga redan nu för att sista anmälningsdatum är 18 juli.

Observera också att arrangemanget är endast för medlemmar, men det går bra att bli medlem i samband med anmälan.

Det kommer att finnas en (hyfsat hög) maxgräns för antalet deltagare, så det är bra att hålla sig framme. Skulle det ske att det blir fullt hus kommer vi givetvis att meddela det. Har du inte hört något annat finns biljetter kvar.

Anmälan till middagen sker genom att du:

1) Är medlem eller ser till att bli det i samband med steg 2. (Läs mer här).

2) Sätter in 300 kronor på BG 415-6683. Glöm inte att skriva ditt namn på insättningen.

3) Skickar ett mail till info (at) johnnybode.com där du skriver en gång till vad du och dina eventuellt medföljande kumpaner heter, samt att ni har betalat.

Alltså: festen börjar kl 17.45 den 10 augusti, sista anmälningsdag är 18 juli.

Lägg champagnen på is, nu blir det fest!

maj 19th, 2019 by Gustaf

Johnny Bode-sällskapet fyller 10 år, det ska vi fira!

Den 10 augusti 2019 håller vi tidernas brakfest för alla medlemmar på Restaurang Wega, Malmöhus slott. Smörgåsbord, dekadent musik, försäljning av märklig merchandise och diverse uppträdanden, i ordets samtliga bemärkelser.

Precis som förra året hålls alltså sommarfesten i anslutning till ett gammalt fängelse. Märkligt med denna fäbless.

Det kommer dessutom att bli fler aktiviteter tidigare på dagen. Se till redan nu att stjäla lämpliga högtidskläder och boka hotellsvit!

Mer information kommer att följa, medlemmar får utförlig inbjudan via mail. Har du inte redan tecknat medlemskap, så passa på nu. Det här vill du inte missa! (Hur man gör? Kolla under ”Bli medlem” högst upp på sidan.)

Äkta konst!

maj 11th, 2019 by Gustaf

Vacker som en tavla. Dessa vykort, baserade på ett original i olja, har skapats åt sällskapet av den eminente Polaren Per, känd via sin tatueringsstudio Den Gamla Skolan, Jönköping.

De kommer att säljas framöver på olika träffar och arrangemang, tillsammans med diverse annan merchandise.

På tal om sådant, så vill vi flagga för att sällskapet i år kommer att fira sitt 10-årsjubileum med en dekadent happening av rang. Detaljerna är ännu inte helt spikade, men kommer att avslöjas inom (mycket) kort. Tidsmässigt talar vi om början av augusti, och geografiskt om Skåne. Stay tuned!

Storsuccé för skandalorkester!

mars 17th, 2019 by Gustaf

Två veckor har nu förflutit sedan Juan Delgadas Salongsorkesters framträdande på galakvällen Onkel Kånkel lever 2 i Stockholm. Med facit i hand finns det inget annat att säga än BOM SUCCÉS!

I detta parallella universum befolkat av män i vuxenblöjor och gimpmasker och med en publik som viftar med löspenisar och toaborstar, stack orkestern ut som en tarantel på en mosbricka. Samtidigt var den naturligtvis helt i sitt rätta element.

Efter dubbla introduktioner av dels kvällens konferencier Pastor Geggylf, dels orkesterns demoniske impressario Rickard Ritzie, så rullade ensemblen loss med Bakifrån. Sedan levererades en kavalkad av slagnummer från Bordellmammas visor, Bordellmammas dotter och Styrman Janssons frestelser. Finalen var förstås Runka mig med vita handskar med allsång i lokalen och sabrering av champagne på scenen.

Juan Delgadas Salongsorkester: entré omkring 7.30 minuter in i videon.

Efter gigget var det bokstavligt talat kö till merchbåset, där delar av JBS-styrelsen sålde vita handskar, dvd-filmer och medlemskap.

En lång rad nya medlemmar skrev in sig i rullorna, bland annat Pirate Bay-kändisen Gottfrid Svartholm Warg. Han fick två gratis bonus-pins eftersom han blivit utvisad ur både Kambodja och Danmark och sålunda kommit upp i halva Johnny Bodes deportations-CV. Precis den anda vi uppskattar!

En typisk bild från logen.

Resten av kvällen förflöt i en strid ström av bjudöl, bajshumor, ballongregn, vakter som slängde ut berusade besökare och bisarra band på scenen.

Det som kanske stack ut mest vid sidan av Juan Delgadas var á capella-gruppen Schönsångarna. Dessa näktergalar bjöd på The Real Group-versioner av storheter som Lilla Lovis, Onkel Kånkel, samt inte minst sången om de vita handskarna, som hyllades ännu en gång av den entusiastiska publiken.

Efteråt konstaterade arrangören att banden samt övriga funktionärer (sammanlagt 55 personer) druckit 537 öl, förutom de rikliga ransoner som de inblandade medfört själva.

Foton: Dubbelottomanen, Rickard Ritzie, Kiddy Niles

Fler bilder från årsmötet

januari 18th, 2019 by Gustaf

En riklig dokumentation har strömmat in till sekretariatet. Se här en samling höjdpunkter vi inte kan undanhålla er:


Styrelsemedlemmarna Fredrik Tersmeden och Henrik Påhle. Klass och finess är som vanligt sällskapets främsta ledord!

Ordförande Gustaf Görfelt höll i den formella mötesdelen och ljög medlemmarna fulla med berättelser om sällskapets utmärkta ekonomi. De verkade uppskatta det, med tanke på skrattsalvorna.

Kassören Torvid Fant och Sven Svensk från Juan Delgadas salongsorkester mös åt myglet.

När middagen och mötet var avklarade blev det dags för kvällens höjdpunkt enligt många: Juan Delgadas salongsorkester. Ordförande Görfelt introducerade, sedan blev det allsång till marschtango och bossanovor med obscena texter så att taket lyfte.

Sången, ätandet och drickandet var dock inte slut med detta. Enligt traditionen flyttade festen upp till lilla salongen i höjd med kaffet och glassen. Där blev det groggbuffé, karaoke och mer allsång. Hjärtans August från salongsorkestern visade att han trakterar fattigmanspianot lika väl som den mer borgerliga varianten.

Sveriges mest ökände punkprofil Onkel, även känd som Bajsmannen efter sina bravader på 90-talets Hultfredsfestivaler, var en av dem som letat sig till sammankomsten och njöt i fulla drag. Revisor Richard Klasic torkade en tår av rörelse ur ögonvrån.

Det är också tradition att årsmötena ska dokumenteras av journalister. I år kom de från norska Dagens Näringslivs kulturbilaga, som varje lördag läses av ungefär 500 000 norrmän. Naturligtvis ska de få en inblick i vår karaoke.

Bosse Sjökvist däremot, har vid det här laget helt kunnat släppa det journalistiska uppdraget, efter att hans och Bengt Löfgrens film slutligen blev klar 2017. I år kunde han i stället släppa loss med en makalös version av ”Vi är inte som andra vi”, enligt vittnen bättre än hans sång i filmen.

Åldermannen Sune Nylén behövde inte nedlåta sig till karaoke. Han underhöll i stället med egenkomponerade fräcka visor på välbekanta melodier. Publiken var lamslagen av extas.

Denne gentleman, vars namn tillfälligt undgår oss, var en av inte mindre än fyra personer som kommit farande från Örebro och Kumla för att delta. Ännu roligare var att bara två av dem kände varandra sedan innan, de andra hade rest helt på egen hand. Ett inte helt ovanligt scenario. Andra mötesdeltagare kom från exempelvis Stockholm, Jönköping, Lund, Halmstad och djupaste Uppvidinge. ”Det bästa var att ni verkligen var här när man kom fram, att det inte bara satt en lapp på dörren där det stod HA HA!”, som en av dem uttryckte det.