Den 26 januari fyllde Alice Babs 89 år. Bland annat eftersom hon nyligen haft en stroke tog våra kollegor i Ekmansällskapet det utmärkta initiativet till en gratulationskortskampanj. Johnny Bode-sällskapets styrelse deltog och skickade ett kort med vår mästares fryntliga nuna på, något vi hoppas muntrade upp på bemärkelsedagen.

Alice Babs är en av de verkligt stora rösterna i svensk musikhistoria och en av de sista nu levande artister vars karriär överlappar Johnny Bodes, eftersom hon skivdebuterade 1939, tre år innan Bodes svenska schlagerkarriär tog ett abrupt slut.

Johnny Bodes karriär fortsatte dock som bekant i Wien, och 1957 sjöng Alice Babs tangoschlagern ”Jag är så kär i Otto” (Ich bin verliebt in Otto), skriven av en viss Juan Delgada, alias Johnny Bode. Sveriges radio hade vid denna tid en dödskallemärkning på Bode och bojkottade all hans musik, men Delgada-pseudonymen gick under radarn och Alice Babs insjungning spelades flitigt.

Dessutom har Alice Babs förstås gjort tonvis med annan bra musik både innan och efter. Grattis Alice, vi hoppas att du fick en trevlig födelsedag!

PS: Johnny Bode-sällskapet rekommenderar de skivor med denna jazzlegend som Vax Records givit ut. Inte minst cd:n med Alice Babs & Nisse Linds Hot-trio, svensk dragspelsswing när den är som bäst.

Johnny Bode-sällskapet ger 2013 års Johnny Bode-pris till managern, discjockeyn och festfixaren Michael Brinkenstjärna.

Priset delas ut till en artist eller kulturpersonlighet som under det föregående året agerat i kompositören, sångaren och skandalartisten Johnny Bode-Delgadas anda, på så vis att han eller hon trampat i klaveret, skapat en skandal eller på annat underhållande vis visat fräckhet och/eller ställt till det för sig själv och sin omgivning.

Priset består av ett diplom samt en summa pengar som Johnny Bode-sällskapet redan festat upp på en bättre restaurang. För Michael Brinkenstjärnas del rör det sig om 6 291 kronor som sällskapet åt och drack gott för på restaurang Puta Madre i Göteborg under sitt årsmöte 5 januari. Kvittot har bifogats diplomet som vi skickat till Michael Brinkenstjärna. Dessutom skänker vi honom ett par vita handskar med Johnny Bode-sällskapets logotyp på. Johnny Bode-priset ska inte förväxlas med Johnny Bode-Delgadas stipendium. Läs mer om de båda utmärkelserna här.

Presentation av vinnaren: Sedan 1990-talet har Michael ”Brinken” Brinkenstjärna varit en frodig planta i Sveriges kulturella undervegetation. Han har skrivit musik och verkat som discjockey (till exempel åt Hells Angels) men framförallt har han under sina år som manager för bland andra Ronny & Ragge, Robinsson-Robban, Svullo, Naken-Janne, systrarna Graaf, Nordman, Aqua och Leila K försett stadshotell från Gällivare till Trelleborg med underhållning.

Samtidigt har Brinkenstjärna under sitt valspråk ”momsen betalar man inte, den sitter man av” alltid sett till att hålla skattmasen, rättssystemet och löpsedelsförfattarna sysselsatta. Även hans vana att under många år köra bil utan körkort har skapat återkommande juridiska konsekvenser. Genom åren har det blivit tre personliga konkurser och elva fängelsedomar.

Hösten 2012 gav Michael Brinkenstjärna ut sin självbiografi ”Ett jävla liv – 4 000 löpsedlar senare” där han berättar historien om sin äventyrliga karriär och samtidigt kommer med en lång rad pikanta avslöjanden om sina tidigare klienter och andra personer i kändis-Sverige. Hans medförfattare Fredrik Söder och Mattias Forsberg har själva sagt att de inte tror att allt de skrivit är sant och bokutgivningen har kantats av stämningshot.

När boken låg på tryckeriet i oktober gjorde Michael Brinkenstjärna en oefterhärmlig manöver och stal 250 exemplar av sin egen bok för att prångla ut på Ica Maxi i Bollnäs, vilket fick hans medförfattare att även de hota med stämning. Brinkenstjärna själv menade att han tagit böckerna som ersättning för förlorad inkomst.

– Vad ska de stämma mig för – snabbhet? Jag plockar bara in de första 250 böckerna för sveda och värk. Jag har ju haft utgifter, sade han till Aftonbladet, och tillade att det gäller att skapa uppmärksamhet.

– Jag måste ju ut i media och det är inte det lättaste.

Under hösten har Brinkenstjärna även avtjänat ett en månad långt fängelsestraff för olovlig körning samt figurerat som misstänkt för grovt bokföringsbrott i Göteborgs tingsrätt.

Juryns motivering: Michael Brinkenstjärnas hela karriär har kännetecknats av stor kreativitet och ständig förmåga att skapa uppmärksamhet runt sig själv och andra. Den uttalade ambitionen är att bli känd, kosta vad det kosta vill.

Hans något lättsamma inställning till lagar och förordningar har skapat många hinder i denna strävan, men Michael Brinkenstjärna har aldrig låtit sig nedslås, utan ständigt gått vidare mot nya projekt med gott humör. Samtidigt har han stor självdistans, vilket inte minst visas genom att han i sin självbiografi presenterar sig själv som ”en människa med avsaknad av såväl gränser som empati” och bjuder läsaren att följa med ”på en tillbakalutad resa genom det svenska rättssystemet”.

Juryn tycker att hela agerandet är helt i Johnny Bodes anda och håller det inte för otroligt att de båda skulle haft samröre om Bode levt och varit verksam idag. Det är därför med stor glädje vi utser Michael Brinkenstjärna till 2013 års Johnny Bode-pristagare och önskar honom lycka till med både bokförsäljningen och framtida företag.

Johnny Bode-sällskapet vill tacka för en utmärkt fest, prispengarna räckte till en riktig helkväll!

Igår, den 6 januari 2013, skulle Johnny Bode ha fyllt 101 år. Och idag, den 7 januari, är det exakt ett år sedan den stora jubileumskonserten på Oceanen i Göteborg. För att fira detta offentliggör nu Johnny Bode-sällskapet den officiella konsertvideon, filmad och redigerad av Bror Augustsson.

Du som inte hade möjlighet att närvara kan nu få chansen att uppleva denna minst sagt speciella kväll, och du som var där kan återuppleva den och drömma dig tillbaka. På fullt allvar kan man kalla denna konsert en helt unik händelse. Musiken, människorna, stämningen, galenskapen – även om vi ordnar fler tillställningar i framtiden kommer det nog aldrig att bli så här!

Den 5 januari är det dags för Johnny Bode-sällskapets årsmöte 2013. Traditionsenligt hålls mötet på trettondagsafton, dagen innan Johnny Bodes födelsedag (detta så att alla medlemmar ska kunna fira denna bemärkelsedag med att vara bakfulla).

Plats i år är den mexikanska restaurangen Puta Madre i Göteborg, samma etablissemang som stod värd för årsmötet 2011. Mötet börjar klockan 17.30 och när vi är färdiga med formaliteterna äter vi och dricker så länge vi orkar. Restaurangen är inredd som en mexikansk 20-talsbordell och har både cocktailbar och tårtbuffé, så alla förutsättningar är utan tvivel de rätta.

Alla JBS-medlemmar kommer att få ett dagordningsförslag utskickat innan mötet. Eftersom vi räknar med att bli ett stort sällskap (med restaurangmått mätt) så vill dock styrelsen be alla som tänker sluta upp att meddela detta till info(at)johnnybode.com senast torsdag 3 januari. Tala samtidigt om vilken mat du vill äta, meny finns på restaurangens hemsida.

Är du inte medlem än, men vill med ändå? Inga problem – sätt bara in en hundring på bankgirot och maila oss. I mailet skriver du att du betalt samt namn, adress och vad du vill äta. Sedan får du medlemskort och knapp på mötet. Lätt som en plätt.

Willkommen, bienvenue, welcome!

Veckan innan jul kom det ett vadderat kuvert på posten till Johnny Bode-sällskapets högkvarter. Det innehöll en cd-skiva och ett brev. I brevet stod följande:

God dag!

Här följer en liten julklapp till Johnny Bode-sällskapet. En skiva jag spelat in och skrivit själv i sann JB-anda. Alla låtar är skrivna under alkoholintag och utan hämningar. Som man kan urskilja av omslaget och av låtarnas texter är jag ett stort fan av Johnny Bode.

Skivan har hittills inte mottagits speciellt väl av radio, tidningar etc, men det var inget som förvånat mig. Jag hoppas dock att ni kan få glädje av den som många andra jag träffar på mina spelningar med samma udda humor. God jul!

”Jag har förlorat mina pengar
Alla smycken har jag sålt
Allting kan jag mista, det gör ej ett skvatt
Om jag får behålla min frack!”

Hälsningar
Christopher Escoz, Den Fulle Trubaduren.
Stolt medlem i JBS

Att herr Escoz verkligen talar sanning både när det gäller att han är en berusad trubadur och en stor Bode-beundrare råder det inget tvivel om. Det räcker som sagt med att titta på omslaget. I en av sina texter låter han även meddela att ”Bordellmammas visor är favoriten”.

Rent musikaliskt låter det dock inte så mycket som Johnny Bode, en närmare referens både som kompositör och textförfattare är nog Björn Rosenström. Kanske inte så konstigt med tanke på att Christopher Escoz är professionell krogtrubadur.

En rolig detalj är dessutom att han är bosatt i byn Grönskåra i Högsby kommun, Småland. Från samma by kom Karl Gerhards mamma, och bara ett par mil norrut ligger Fågelfors, där Ernst Rolfs pappa växte upp. Går man istället 2,5 mil åt nordost hittar man Lillsjödal, födelseort för Greta Garbos mamma. Och från grannkommunen Mönsterås härstammar såväl Bode-tolkaren Mattias Enn som JBS ordförande Gustaf Görfelt. Ett produktivt hörn av Sverige!

Christopher Escoz opererar främst i östra och centrala Småland samt på Öland. Så bor du i faggorna och vill ha en underhållare på festen som spelar Bordellmammas visor (eller för all del en hel del något annat, han har omkring 1000 låtar på repertoaren) så vet du nu vart du ska vända dig. Mer information samt musikaliska smakprov från skivan finns på Christopher Escoz hemsida.

Från JBS-styrelsens sida tackar vi för skivan och uppmuntrar alla andra artister som tolkar och/eller låter sig inspireras av Johnny Bode att följa Christopher Escoz exempel. Hör av er till oss och skicka gärna smakprov, givetvis uppmärksammar vi alla som håller Bodes arv levande!

Eftersom den här helgen uppmärksammar mödrar och barn vill Johnny Bode-sällskapet hälsa alla medlemmar och sympatisörer god jul med detta foto. Det härrör från Rolf Greens donation och i förlängningen alltså från Jerker Kilander, Johnnys kusin.

Bilden föreställer en 8-årig Johnny tillsammans med en kvinna som rimligen bara kan vara hans mamma Judith. Det råder i varje fall inget tvivel om släktskapet, de djupt liggande ögonen och den kraftiga benstommen i ansiktet tar man inte fel på. Judith var en hårt prövad kvinna, övergiven av sin förste make Alvar Bode, överviktig och sjuklig, med en son som gång på gång ställde till problem och skämde ut sig. Men hon älskade sin pojke, och Johnny älskade sin mor tillbaka, trots att hon ofta var frånvarande under hans uppväxt. Han talade aldrig illa om henne, till skillnad mot sin far och styvfar, som han inte hade några högre tankar om.

Något änglabarn var kanske inte Johnny Bode, men så kom det heller aldrig några kungar till hans krubba. Med en annan uppväxt hade kanske hans liv blivit annorlunda. Tänk på det och ta hand om varandra i jul!

Vita handskar med Johnny Bode-sällskapets namn och logotyp på – vad är väl en naturligare merchandise-produkt för vår förening än detta? Den perfekta presenten till dig själv och andra, ett föremål för glädje i varje hem!

Idén föddes egentligen redan för ett år sedan, inför 100-årsjubileet. På grund av för lite tid och för mycket att göra blev det dock inget den gången. Men nu kör vi!

Handskarna kommer att tillverkas i två modeller: en kort herr/unisex-modell och en lång dammodell. Den korta modellen är en militär paradhandske (mycket passande!) i 100% bomull och finns i storlek M och L. Dammodellen är i satin och kan fås i längderna 42 och 63 centimeter. One size fits all, som det något missvisande brukar heta.

Alla högerhandskar kommer att förses med David Nessles Johnny Bode-karikatyr (den som är på medlemskappen) på handryggen intill tumvecket och ”Johnny Bode-sällskapet” i elegant snirkliga bokstäver uppe vid handloven.

Priset för medlemmar i Johnny Bode-sällskapet är 150:- (icke-medlemmar 170:-) plus frakt (preliminärt 30 kronor) för korta handskar och 200:- (icke-medlemmar 220:-) plus frakt för långa handskar. Vår tanke är att trycka upp ett mindre parti för leverans innan jul och vi uppmanar därför alla intresserade att lägga sin beställning senast den 25 november. I samband med denna första beställning vill vi också att alla köpare betalar i förskott, eftersom vi vill minimera summan pengar vi ligger ute med. Vi kommer så klart ända att tillverka fler handskar än vi får beställning på, men förhandsbeställningarna är också till för att ge oss en uppskattning av intresset.

Om du är intresserad av att handla: skicka ett mail till info(at)johnnybode.com med uppgifter på vad du vill ha, vad du heter och var du bor. Sätt sedan in pengar på sällskapets bankgiro 415-6683. (Ska du beställa fler än tre par kan du vänta med portot, så får vi väga och kolla upp det när vi fått handskarna från tryckeriet).

Tveka inte, ett par Johnny Bode-handskar är ett inköp du aldrig kommer att ångra!

I Johnny Bodes testamente (som styrelsen fått sig tillsänd i kopia av Lillemor Dahlqvist) skrev han klart och tydligt att han ville bli kremerad efter sin död och begravd i en urngrav med en sten. På stenen skulle det stå hans namn, yrke samt årtal för födelse och död.

På grund av någon typ av missförstånd blev det dock inte på detta vis, utan Johnny Bodes aska begravdes anonymt i minneslunden på Limhamns kyrkogård i Malmö sensommaren 1983.

Nästa år är det 30 år sedan Johnnys död och begravning och vi i sällskapet tycker att det är hög tid att hans sista vilja blir verklighet. I enlighet med beslut vid höstmötet den 23 oktober har JBS kassör nu skrivit till kyrkogårdsförvaltningen i Limhamn för att sondera möjligheterna till att sätta upp en minnessten någonstans på kyrkogården.

Med tanke på att det finns gott om exempel från andra kyrkogårdar på minnesstenar över personer vars exakta gravplats man inte känner till, eller där askan är spridd på annat håll, så borde inte detta vara något problem, menar vi. Jämför till exempel stenen över Stagnelius här till höger. Den är rest i Gärdslösa på Öland, trots att skalden ligger begravd på Maria Magdalena kyrkogård i Stockholm. (Dessutom har den ett porträtt av Stagnelius trots att ingen vet hur han såg ut. Bara en sån sak!)

Det finns även många exempel på hur tidigare anonymt begravda personer fått minnesstenar uppsatta efter sig på samma kyrkogård. Här intill avtäcks till exempel en sten över anonymt begravda på Dänningelanda kyrkogård i Småland.

De tankar som finns rör sig dock inte om någon lika stor sten som någon av dem på bilderna, utan mer om en liten och låg sten som påminner om sådana på urngravar. Även andra varianter kan tänkas, lite beroende  på vilka praktiska möjligheter som finns.

På mötet fick styrelsen i uppdrag att arbeta fram en exakt utformning med prisuppgift som ska presenteras på årsmötet vid trettondagshelgen. Målsättningen är att den nya minnesstenen ska kunna sommaren 2013.

Den 23 oktober höll Johnny Bode-sällskapet höstmöte i Göteborg. Liksom i april huserade församlingen ombord på S/S Marieholm bakom operan, där restaurang Jazzå håller till och där det kvällen till ära var ettårsjubileum för Göteborgs trevligaste klubb: Musikdirektör Bengtssons Stenkakslounge. Eftersom Musikdirektören har begränsat med Johnny Bode i sortimentet bad han oss ta med lite fler. Sagt och gjort, stenkakeportföljen packades.

Bode-kumpaner från så långt bort som Halmstad hade mött upp, och snart var vi tretton runt bordet – ett mycket passande tal i sammanhanget. Till skillnad mot på årsmötet var styrelsen den här gången ordentligt förberedd, dagordningsförslag hade skickats ut och volymen i lokalen var till en början låg, vilket gjorde det möjligt att ha ett rappt och effektivt möte som inte tog längre än cirka 45 minuter. Därefter gick vi över till att äta, dricka, prata och spisa Musikdirektörens plattor, som snart ljöd över däck.

Komplett protokoll kommer att skickas ut till samtliga medlemmar inom en nära framtid (det kommer alltså inte att dröja åtta månader den här gången). Dock beslöts det om tre mycket viktiga göromål, som kommer att presenteras i separata inlägg här ovan.

Innan vi går över till det första av dem kan vi dock bjuda alla sympatisörer som inte hade möjlighet att närvara på en liten bildkavalkad:

Här beskådas Musikdirektör Bengtsson själv, i såväl högform som fez. På begäran från JBS-bordet spelade han förutom väl utvalda Johnny Bode-nummer även bland annat ”Fram för fältsport” med Gösta Johnsson. Världens kanske mest militanta kampsång  för orientering.

Klubben firade som sagt ettårsjubileum just denna tisdag och Bengtsson uppvaktades därför av en grupp damer som bakat en kladdkaka i form av en stenkaka till honom. Även Jazzå skänkte honom en tårta, och den noble direktören bjöd därför alla närvarande på dessert, alternativt sött tilltugg till ölen. Mycket trevligt!

Eftersom kvällen gick i den dåliga smakens tecken var det givet att en av gästartisterna var svenske mästaren i ordvits. Hans skämt var så låga att de gav publiken dykarsjuka.

Som sig bör slutade kvällen med att en medlem smet från notan, och kuplettcharmören Mattias Enn fick punga ut för vederbörandes caesarsallad, till övriga närvarandes stora munterhet. För säkerhets skull skall dock påpekas att springnotan berodde på ren tankspriddhet och att smitaren genast såg till att Mattias fick sina pengar när misstaget påpekades. Inga riktiga Bode-takter alltså…

Allt som allt ett mycket trevligt möte med trevligt sällskap, god mat, gott öl, god musik och utsökt dålig smak. Tack till alla närvarande.

Och till alla Bode-fantaster i andra landsändar: det kommer att bli aktiviteter i andra landsändar snart. Bland annat hoppas vi kunna bjuda på ett minst sagt historiskt arrangemang i Skåne 2013.  Men mer om det i nästa inlägg.